Utrikesnämnd Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder utrikesnämnd, varianter, uttal och böjningar av utrikesnämnd

Utrikesnämnd synonym, annat ord för utrikesnämnd, vad betyder utrikesnämnd, förklaring, uttal och böjningar av utrikesnämnd.

Vad betyder och hur uttalas utrikesnämnd

Utrikesnämnd uttalas ut|rik|es|nämnd och är ett substantiv.

Ordformer av utrikesnämnd

Singular

utrikesnämnd
obestämd grundform
utrikesnämnds
obestämd genitiv
utrikesnämnden
bestämd grundform
utrikesnämndens
bestämd genitiv

Plural

utrikesnämnder
obestämd grundform
utrikesnämnders
obestämd genitiv
utrikesnämnderna
bestämd grundform
utrikesnämndernas
bestämd genitiv

Utrikesnämnd är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet utrikesnämnd

  1. Utrikesnämnden är en permanent nämnd, utsedd av Sveriges riksdag, under H.M. Konungens ordförandeskap, som fungerar som ett samrådsorgan mellan riksdagen och regeringen gällande utrikespolitik. Regeringen är skyldig att hålla nämnden underrättad om betydande utrikespolitiska förhållanden och överlägga med den inför beslut av större vikt. På så vis får oppositionen möjlighet att hålla sig informerad om och påverka utrikespolitiska beslut. (källa)
  2. Lindestam har varit vice ordförande i krigsdelegationen, ledamot av utrikesnämnden samt ersättare i utbildningsutskottet. Hon var ledamot av försvarsutskottet 2002-2018 och perioden 2014-2018 vice ordförande i utskottet och som sådan också socialdemokratisk gruppledare i utskottet. Lindestam var också ledamot i NATO Parliamentary Assembly 2014-2018 och har tidigare varit medlem av OSCE Parliamentary Assembly inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Lindestam har även varit ledamot i försvarsberedningen, utrikesnämnden och krigsdelegationen samt som gruppledare för försvarsutskottet även ledamot i socialdemokratiska riksdagsgruppens gruppstyrelse. (källa)
  3. Vid folketingsvalen 1947 och 1950 ställde han upp som Venstres kandidat i Roskildes valkrets. Han blev invald 1953 för Hillerøds valkrets och behöll detta mandat till sin död 1972. Han blev ledamot i Finansministeriets löneutredning av 1954 och i Finansministeriets löneråd (1957-1970 och 1971-1972) samt i Folketingets finansutskott (1961-1966), utrikesnämnd (1967-1970 och 1971-1972, varav som ordförande 1968-1970) och som ledamot i Nordiska rådet (1968-1970). Han stod partiledaren Erik Eriksen nära men var även hängiven efterträdaren Poul Hartling, om än kritisk. Tillsammans med bl.a. Erik Ninn-Hansen (Det Konservative Folkeparti) utformade han ett gemensamt valprogram för de båda partierna 1959. De försökte samma år också få grönlandsministern Johannes Kjærbøl ställd inför riksrätt efter grönlandsfartyget M/S Hans Hedtofts förlisning. Han var partiets skattepolitiska ordförande (från 1960), partiets politiska ordförande i Folketinget (från 1965) och gruppordförande (från 1968). Inom Venstre var han ledamot i såväl partistyrelsen som det verkställande utskottet samt ordförande för Venstres regionalförbund på Själland och Bornholm (1965-1969). Han var även ordförande för den pacifistiska och federalistiska föreningen Een verden (1958-1960). (källa)
  4. Den 26 april offentliggjordes rapporten och regeringen överlämnade en protestnot till Sovjetunionen. Vid utrikesnämndens möte den 20 maj gick Palme till angrepp på ledamoten i kommissionen Carl Bildt (m) som rest till USA i april och där diskuterat den svenska säkerhetspolitiken med bland andra företrädare för CIA. Palme menade att det var olämpligt att resa innan Sovjet hade svarat på noten eftersom Bildts resa kunde användas av Sovjet för att ifrågasätta vems ärenden Sverige gick. Bildt förklarade att han tänkte fortsätta resa utomlands utan att fråga statsministern om lov. Den 26 maj gjorde regeringen ett uttalande där man fördömde Bildts resa till USA. (källa)
  5. Bundvad blev invald i Folketinget för Ringsteds valkrets 1943, ett mandat som han innehade oavbrutet till 1971. Han var ledamot i finansutskottet (1948-1956), i Nordiska rådet (1953-1957 och 1968-1971) och i Folketingets utrikesnämnd (1956-1957). Från 1956 var han även partiets gruppordförande. Han hade även uppdrag för flera utredningar och kommittéer, däribland om a-kassa och folkpension. Han utsågs till arbetsmarknads- och bostadsminister i H.C. Hansens koalitionsregering mellan Socialdemokratiet, Radikale Venstre och Retsforbundet 1957. Han var en av drivkrafterna bakom förhandlingarna med Retsforbundet och dess inträde i regeringen. (källa)
  6. Sedan myndighetsdagen träder kronprinsessan Victoria i egenskap av tronarvinge in som tillfällig riksföreståndare när kung Carl XVI Gustaf på grund av resor eller andra skäl inte kan fullgöra sina plikter som statschef. I dessa plikter ingår att vara Sveriges främsta representant i officiella sammanhang samt att vara ordförande i Utrikesnämnden, en uppgift som kronprinsessan för första gången fullföljde i augusti 2008 vid ett extrainsatt möte med anledning av kriget i Georgien. Till kronprinsessans engagemang hör biståndsarbete, internationellt fredsarbete och stöd till handikappade ungdomar. (källa)
  7. Sedan februari 2019 är hon vice ordförande i finansutskottet samt suppleant i EU-nämnden och utrikesnämnden. (källa)
  8. Damberg är sedan riksdagsvalet 2002 ordinarie riksdagsledamot, invald i Stockholms läns valkrets. 2002-2012 var han ledamot av Utbildningsutskottet, sedan 2010 som utskottets vice ordförande och Socialdemokraternas talesperson i utbildningspolitiska frågor. Han lämnade den posten när han 2012 blev gruppledare för Socialdemokraterna. Han var också ledamot av Utrikesnämnden 2012-2014 och tidigare även suppleant i Försvarsutskottet och Finansutskottet. (källa)
  9. Februari – Den svenska utrikesnämnden börjar sin verksamhet. (källa)
  10. Statschefen har emellertid några få uppgifter kvar med koppling till de politiska organen, såsom att vara ordförande i Utrikesnämnden. Enligt regeringsformen, riksdagsordningen och sedvänja har konungen följande uppgifter. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.