Valsystem Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet valsystem

1. Efter överläggningar mellan de fyra stora partierna i riksdagen, tillsattes grundlagsberedningen. Ordförande blev landshövding Valter Åman. Från början inriktade sig beredningen främst på hur parlamentarismen skulle kunna skrivas in i grundlagen samt frågor om kammar- och valsystem. Efter betydande förluster för socialdemokraterna i kommunalvalen 1966 (som påverkade sammansättningen i riksdagens första kammare) kom man också till en uppgörelse om valsättet. I ett delbetänkande i maj 1967 (SOU 1967:26) förespråkades därför ett valsystem som byggde på en nästan exakt proportionalitet över hela landet för partier som hade fått minst fyra procent av de avgivna rösterna. Samtidigt skulle man lägga riksdags- och kommunalval samtidigt, för att på ett annat sätt garantera det så kallade kommunala sambandet. Frågan om hur regering skulle bildas och vilken roll statschefen skulle ha löstes däremot inte förrän i augusti 1971, vid ett sammanträde i Torekov – den framdiskuterade lösningen har kommit att kallas "Torekovskompromissen" och den blev livligt diskuterad redan så snart den hade presenterats. (källa)
2. En koalitionsregering är en regering som består av två eller flera partier. Koalitionsregeringar är mycket vanliga i länder med proportionellt valsystem, då ett enskilt parti sällan får egen majoritet med sådant valsystem, och koalitioner i regel krävs för att bilda majoritet i parlamentet. De kan också bildas som resultat av att de ingående partierna slutit sig samman i en valallians inför ett val. I länder där statschefen oberoende av stödet i den lagstiftande församlingen själv utser en regering förekommer koalitionsregeringar i regel sällan eller aldrig. (källa)
3. Motsatsen till majoritetsval i enmansvalkretsar är proportionella val, vanligen i flermansvalkretsar (i Nederländerna är dock hela landet en enda valkrets vid de proportionella valen till andra kammaren). I länder med ett proportionellt valsystem erhåller de olika politiska partierna i varje valkrets mandat i förhållande till antalet erhållna röster. I en del länder, t.ex. Sverige, används utjämningsmandat, som tilldelas partier som nästan fått in (ytterligare) en kandidat i flera valkretsar. Utan utjämningsmandat riskerar mindre partier med sitt understöd relativt jämnt spritt över landet att få mycket färre mandat än röstandelen skulle förutsätta. (källa)
4. Personval syftar inom politiken på ett valsystem där den enskilda väljaren har möjlighet att påverka vilken person som blir vald till ett visst politiskt uppdrag. Det allra mest renodlade personvalet förekommer i valsystem med majoritetsval i enmansvalkretsar där varje parti ställer upp endast en kandidat (till exempel i USA eller Storbritannien). Personvalet sammanfaller då helt och hållet med partivalet. I praktiken brukar man dock med personval avse valsystem där väljaren har en faktisk valmöjlighet mellan flera olika kandidater från respektive parti. (källa)
5. Proportionell representation – ett valsystem där antalet representanter från varje parti (eller motsvarande) återspeglar antalet röster partiet fått. (källa)
6. Valsystem: Proportionellt (Sverige) eller valkretsbaserat (Storbritannien, USA). (källa)
7. anpassning till berört lands strukturella förutsättningar som lagar, normer, medier, valsystem samt ekonomiska och sociala faktorer. (källa)
8. I valsystem med enmansvalkretsar strävar man i allmänhet efter att valkretsarna skall vara lika stora, medan man i andra system istället bestämmer antalet mandat enligt hur många som bor i området. Antalet mandat som fördelas påverkar valets karaktär och man strävar i allmänhet också i det senare fallet att hålla valkretsarna någorlunda lika stora. Också utjämningsmandat används. (källa)
9. För valsystem med flermansvalkretsar finns olika valsystem för att genomföra val för dessa: Proportionella, Semiproportionella valsystem och en blandning av dessa. (källa)