Vilja Synonymer Betyder Uttal

• önskan

Hur används ordet vilja

1. Jag är fascinerad och löjligt nyfiken på att försöka förstå och ta reda på saker. Jag är en person med mycket energi. Den energin tror jag kommer från en vilja och en besatthet av att försöka förstå min omvärld, säger han. (källa)
2. Eller tänka att "Han verkar vilja säga mig något, jag måste nog ta reda på vad". Och lyssna vidare. (källa)
3. Som växterna spira med ett eller flera hjärtblad, så också poeterna. Diktkonstens sanna monokotyledoner äro de outtröttliga skaparne, för vilka poesiens eget intresse är allt, för vilka alla livets erfarenheter och problem ständigt omforma sig till dikt med konstnärlig gestaltning, och som oavlåtligt fortsätta naturens alstringsverk, blott med högre, mer medveten vilja. Shakespere är här exemplenas exempel. Intet vore mer stridande mot hans typ, än om han i stället för att av Hamlet och Othello göra skådespel, satt sig ned att teoretisera om viljans sjukdomar eller passionernas väsen. (källa)
4. Galoppen kallas förvänd, när hästen vid ridning till höger (vänster) med ryttarens vilja går i vänster (höger) galopp, falsk, när detta sker mot ryttarens vilja, samt korsgalopp, när framdelen går i höger och bakdelen i vänster galopp eller omvänt. (källa)
5. Syftet med gatukonst varierar. Dels rör det sig om ett rent konstnärligt uttryck. Det finns också i gatukonsten ofta en vilja till att omforma staden till ett mer personligt eller socialt rum. Genom att sätta ut sina egna konstverk i staden gör man ett personligt intryck på och avtryck i densamma. Likaså finns det i gatukonsten ett drag av platsskapande, ett sätt att försöka tillföra rum, mening och sammanhang i en stadsmiljö. (källa)
6. En viss likhet kan här skönjas mellan Roms rättspraxis och germanernas dito: i ingen av kulturerna såg man lagen som uttryck för en gudomlig vilja, utan lagen utgick från folkets eller en lagstiftande församlings vilja. Lagar ändrades efter människornas diskussioner och val, inte efter en fast idé om vad en eventuell gudom ofelbart slagit fast. Vissa har hos germaner och romare, och den sammansmältning av dessa kulturer som sedermera präglade medeltiden, sett detta som ett ursprung till det sekulära samhällets syn på lag och rätt. Alla källor om specifik rättstillämpning är dock så sena att de hunnit påverkas av romersk rätt. (källa)
7. I giftermålsbalken av 1734 års lag, som till stora delar gällde fram till 1920, står skrivet vem som kan vara giftoman och vilka rättigheter och skyldigheter han hade. Giftoman var i första hand kvinnans förmyndare, vanligtvis fadern. Om fadern var död blev modern eller en annan nära släkting giftoman. Det var till giftomannen en fästman var skyldig att vända sig för att be om sin fästmös hand. Giftomannen hade sedan att ge sitt samtycke, eller ej. Han kunde dock inte tvinga en kvinna till giftermål mot hennes vilja. I lagen står "Ej må någor til giftermål twingas. (källa)