Vilostad Synonymer Betyder Uttal

• grift

Hur används ordet vilostad

1. Vid Jesu hjärta är min vilostad är en psalmtext av Carl Boberg författad år 1883. Predikanten i Helgelseförbundet Emil Gustafson bearbetade också texten utan att ta med den i sin psalmbok Hjärtesånger 1893. (källa)
2. Sorø kyrka, som byggdes av Absalon Hvide, är vilostad för honom och många av Skjalm Hvides övriga ättlingar samt för kungarna Kristoffer II, Valdemar Atterdag och Olof Håkansson, samt Ludvig Holberg. Drottning Margareta blev, som hon själv önskade, begravd i kyrkan 1412, men 1413 fördes hennes kvarlevor till Roskilde och hon är nu begravd i Roskilde domkirke. (källa)
3. Gustaf Fredrik Lindmark föddes 26 mars 1784 i Rinna socken. Han var son till komministern Seved Lindmark. Lindmark studerade i Linköping och blev höstterminen 1805 student vid Uppsala universitet, Uppsala. Han prästvigdes 19 april 1809 och blev 20 mars 1811 magister vid Greifswalds universitet, Greifswald. Lindmark blev 14 augusti 1813 kollega i Söderköping, tillträde direkt och blev 19 oktober 1816 komminister i Rinna församling, tillträde 1818. Han tog 22 april 1818 pastoratsexamen och blev 14 juli kyrkoherde i Vallerstads församling, tillträde 1825. År 1825 var han opponens vid prästmötet och 29 september 1827 blev han prost. Lindmark avled 14 januari 1857 i Vallerstads socken. En minnesvård utvisar hans vilostad. (källa)
4. I vilket fall som helst är det tydligt, att diktens syfte har varit att förläna Ladejarlsätten samma sociala status som den kungliga Hårfagreätten och därmed också stärka Håkon jarls legitimitet som härskare. Háleygjatal kan därför uppfattas som en mytologisk propagandadikt med udden riktad mot Erikssönerna av Hårfagreätten, och det är ingen tillfällighet att dikten till både form och innehåll har varit en imitation av Ynglingatal. Båda dikterna har samma versmått, kviðuháttr, och båda har varit disponerade på samma sätt. Enligt Snorre Sturlasson har Háleygjatal om var och en av Håkon jarls förfäder berättat hur denne dog och var han fått sin vilostad – det är just sådana uppgifter som också meddelas om Ynglingarna i Ynglingatal. "Skalden använder sig av en sofistikerad metod som i dag kallas intertextualitet", skriver religionshistorikern Gro Steinsland: "Han låter det äldre furstekvädet Ynglingatal, som handlar om Ynglingaätten, spela med som en undertext i sin egen dikt om Ladejarlarna." En isländsk genealogi från omkring år 1300, som citeras i Tormod Torfæus Historia rerum Norvegicarum (1711), men som också finns i Resens samlingar, refererar 27 ätteled hämtade från Háleygjatal – det är exakt lika många som redovisas i Ynglingatal. De båda dikterna har alltså varit parallella även vad antalet generationer beträffar. För båda dikterna gäller dock att endast ett fåtal av namnen är historiska. Det betyder inte att personerna skulle vara påhittade, men de är i dag okända. (källa)