Vad betyder och hur uttalas vinstaffär
Vinstaffär uttalas vinst|af|fär.
Ordformer och varianter av vinstaffär
Singular
- vinstaffär
- obestämd grundform
- vinstaffärs
- obestämd genitiv
- vinstaffären
- bestämd grundform
- vinstaffärens
- bestämd genitiv
Plural
- vinstaffärer
- obestämd grundform
- vinstaffärers
- obestämd genitiv
- vinstaffärerna
- bestämd grundform
- vinstaffärernas
- bestämd genitiv
Vinstaffär är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet vinstaffär
Göteborgsuppsättningen av Jesus Christ Superstar skulle ursprungligen ha inlett sin turné i Oslo, Norge. 23 föreställningar i studenternas kårhus Chateau Neuf, med premiär 3 mars 1972, var planerade. Alla biljetter till premiären i Oslo var redan slutsålda, näröd Front, en militant maoistgrupp inom Det Norske Studentersamfund, riktade hot om sabotage mot den svenska uppsättningen. "Vi vill inte ha JCS till Norge av ideologiska skäl", förklarar Nils Lilledahl, styrelsemedlem i Röd Front, i en intervju. "Biljettpriserna till föreställningen är alldeles för höga, och med Jesus-operan följer också en osmaklig marknad med Jesus-amuletter, grammofonskivor etc, en ekonomisk vinstaffär som vi starkt motsätter oss." Arrangörerna och producenterna Lasse Schmidt och Yngve Östergaard reste till Oslo för att förhandla, men inför hot om blockad av den tekniska utrustningen tvingades arrangörerna backa och ställa in samtliga föreställningar i Oslo. Lars Schmidt bemötte dock kritiken i en intervju i Dagens Nyheter: "'Superstar' är intellektuell teater".
Problemet för Ponzi var att hans idé inte gick genomföra i praktiken. Redan innan han lockade till sig de första investerarna hade han fått släktingar i Italien att köpa svarskuponger åt honom och skicka dem till USA, men när han försökt lösa in dem hade han mötts av byråkratin hos det federala amerikanska postverket. Vad som på pappret hade sett ut som en fin vinstaffär, var i realiteten en förlustaffär om man tog hänsyn till postbyråkratins regler för inlösen. Ponzi tjänade aldrig några pengar på handel med svarskuponger. Istället använde han pengarna från nytillkomna placerare för att betala av de befintliga och karusellen kunde fortsätta så länge Ponzi hade investerarnas förtroende.
