Vinternatt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vinternatt

1. Inger Åby har under flera decennier varit verksam som bland annat regissör, producent/bildproducent och manusförfattare på Sveriges Television och även verkat utomlands och med musikdramatiska produktioner på olika scener. Hon har samarbetat med regissören Jan Troell som producent för dennes TV-produktion Gamen (1973). Hon har för SVT också regisserat/skrivit Alf Henriksons Kristina - en drottning begav sig till Rom (1979), Ture Rangströms Gustav III - teaterkung och drömmare (1983) och Sydländska bloss i nordisk vinternatt (1988), samt filmatisering av operorna Kronbruden (1990) och Rucklarens väg med Barbara Hendricks (1995). Som TV-producent/-regissör samarbetade hon bland annat med regissören Göran Järvefelt med överföringar av operaproduktioner från scen: Salome (Vadstena-Akademien 1976) och Barberaren i Sevilla (Kungliga Operan 1977) samt med TV-produktionen av Aristofanes Lysistrate (1981). Hon har också regisserat den utländska filmen Winds of Change, Winds of Love (1987) om kompositörerna Gluck och Antonio Salieri. (källa)
2. Kristallmottagaren ger en tämligen oskarp avstämning, där endast den starkaste lokalsändningen kan tas in. Men vinternätter, när lokalstationen tystnat för dagen, kan man i Sverige få in signaler från långt nere i Europa (så länge dylika sändare – amplitudmodulerade – fortfarande finns kvar). (källa)
3. Enligt sägnen så är orten döpt efter en kung Filmer som påstås ha haft sin borg på Filmers kulle i närheten av Filmsjön. Detta är dock en legend utan större sannolikhet. Mer troligt är namnet kopplat till ordet film i betydelsen "tunn hinna" (samma som det moderna ordet). Det kan syfta på tunn genomskinlig is . Film är känt som ett "köldhål", där vinternattens temperaturer ofta är kallare än omgivningens temperaturer. På orten bildas också is tidigare än på omgivande platser. (källa)
4. Ett ovanligt inslag är det traditionella dubbla nyårsfirandet över två tidszoner, We do it twice, ute på Torneälvens is. Där samlas turister, bybor och invånare från grannbyarna för att gemensamt fira både det finska och svenska nyåret. Traditionella inslag i firandet har blivit vinterbad i isvak, en "isbar", isdans med levande orkester och två fyrverkerier. Lägg därtill den extra krydda som naturen ger i form av gnistrande vit vinternatt som lyses upp av hundratals marschaller och stockeldar på älvisen. (källa)
5. Geisendorf lämnade många förslag och utredningar samt deltog i ett stort antal arkitekttävlingar. "Upp i vind" kallade hon sitt bidrag till ett nytt riksdagshus på Helgeandsholmen inom ramen för en allmän nordisk arkitekttävling 1971. Hennes förslag var en komplett nybyggnad som starkt kontrasterade mot den historiska bebyggelsen (bland annat Stockholms slott) i närheten. Flera pyramidformade byggnadskroppar innehöll kontor, samlingssalar och plenisalen, allt omgiven av vatten. Det hela liknade en stor och luftig vattenskulptur som "lyser i vinternatten och är transparent om sommaren". Tävlingsjurin menade bland annat: "Förslaget är i många stycken väl genomarbetat och präglas av en formal skicklighet. Prisnämnden finner dock inte dess grundläggande princip utvecklingsbar." Inom ramen för utställningen "Upp i vind" på Arkitektur- och designcentrum 2014 producerade Wingårdh Arkitektkontor ett bildmontage som visar Geisendorfs framtidsvision om bebyggelsen på Helgeandsholmen. (källa)
6. Levertin berömde den första delens barndomsskildring, men var mer kritisk till den andra delen med huvudpersonens religiösa och metafysiska resonemang: "Här hade behöfts starkare grepp, eller kanske än hellre författaren bort utelämna alltsammans." Den avslutande delen Vinternatten framhöll han som romanens yppersta: "Hjalmar Söderberg lyfter sig i dessa slutsidor till ett allvar och ett djup, som varit alla hans föregående lifsskildringar främmande.". (källa)