Vad betyder och hur uttalas vinterperiod
Vinterperiod uttalas vinter|peri|od.
Ordformer och varianter av vinterperiod
Singular
- vinterperiod
- obestämd grundform
- vinterperiods
- obestämd genitiv
- vinterperioden
- bestämd grundform
- vinterperiodens
- bestämd genitiv
Plural
- vinterperioder
- obestämd grundform
- vinterperioders
- obestämd genitiv
- vinterperioderna
- bestämd grundform
- vinterperiodernas
- bestämd genitiv
Vinterperiod är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet vinterperiod
När arbetsdelningen i samhället under tidig medeltid medförde en större mängd sysselsatta inom icke-agrara näringar som bergsbruk och stadsnäringar, blev det mera nödvändigt med en särskild beteckning för jordbrukare. Andelen sysselsatta inom jordbruket är delvis en bedömningsfråga och kan avgöras med större precision först för de senaste århundradena. Det svenska jordbruket utmärktes av binäringarnas stora betydelse. Förutom att bönderna arbetade med forkörning, hemslöjd m.m. under den långa vinterperioden hade många hantverkare i städerna och bergsmän egna odlingar. Det har beräknats att närmare 80 procent av befolkningen huvudsakligen var sysselsatta inom jordbruket vid mitten av 1700-talet och nästan samma andel ännu hundra år senare. I slutet av 1800-talet började andelen långsamt minska och var omkring 1930 nere i knappt 40 procent. Efter andra världskriget kom det stora fallet i jordbrukarnas andel av befolkningen. År 1985 utgjorde sysselsatta inom jordbruk (inklusive skogsbruk och fiske) cirka fyra procent av hela antalet yrkesverksamma. År 2007 var andelen verksamma inom jordbruket cirka 1,5 procent av den totala sysselsättningen i landet. Av dessa var 40 procent kvinnor.
Klimatet under olika vintrar varierar även lokalt. Begreppet mildvinter används om vinterperioden är varmare än vanligt i det berörda området. Riktigt kalla vintrar, som är kallare än de flesta vintrarna i det berörda området, kallas vargavinter. Vintern 1965/1966 i Sverige blev på sätt och vis en rekordkall vinter. De senaste vargavintrarna i Sverige var vintrarna 2009/2010 och 2010/2011, där december 2010 på vissa håll i riket blev den kallaste sedan mätningarna inleddes på 1800-talet. I mitten av 1980-talet rådde de närmast föregående omtalade vargavintrarna.
De flesta av Queenslands invånare upplever två vädersäsonger: en "vinterperiod" med ganska höga temperaturer och minimal nederbörd och en varm, kvav och klibbig sommarperiod med hög nederbörd. Den högsta temperatur som uppmätts i delstaten är 49,5 °C (121 °F) vid Birdsville den 24 december 1972. 53,1 °C (128 °F) vid Cloncurry den 16 januari 1889. Den lägsta uppmätta temperaturen är -10,6 °C (13 °F) vid Stanthorpe den 23 juni 1961 och på The Hermitage den 12 juli 1965.
Världscupen i skidskytte är en världscupserie i skidskytte. Världscupen arrangeras med deltävlingar på olika orter runtom i världen, främst Europa, Nordamerika , under norra halvklotets vinterperiod. Vanligtvis påbörjas säsongen mot slutet av november/början av december och löper fram till mars, och vanligtvis tävlar man från onsdag/torsdag-söndag under tävlingsveckorna. Poängen räknas sedan samman.
Liksom den kalla vinterperioden varar även rötmånaden i 40 dagar. Den börjar den 12 yulyuz (25 juli) och pågår till den 20 ghusht (2 september). Periodens apikala ögonblick är den första ghusht "augusti" (även det i Tunisien och Libyen utbredda namnet awussu verkar härstamma från latinets augusti). Denna dag utförs ritualer som härrör från för-islamiska och till och med förkristna traditioner. Ritualerna innefattar kasar (som på många platser äger rum runt sommarsolståndet: en sed som redan fördömts som hednisk av St. Augustine), eller vattenritualer, som de som är vanliga i kuststäderna i Tunisien och Tripolitanien, som att dyka i havsvattnen i tre nätter för att bevara hälsan. Vid dessa ceremonier brukade hela familjer stiga ner i vattnet. Ibland tog de även med sig sina husdjur. Även om ritualen har tagits upp i en islamisk ram (under dessa nätter skulle Zamzam-vattnet, i Mecka, spilla över, och i havet skulle det vara fördelaktiga söta vattenvågor), kallar många detta firande "misstagens nätter". Det var vanligt att män och kvinnor hade samlag i vågorna för att uppnå fertilitet och välstånd.
