Virus Synonymer Betyder Uttal

• smittämne

Hur används ordet virus

1. Den allra senaste tekniken har gett oss nya verktyg för att kunna koppla ihop epidemiologi och flyttfågelekologi. Det är otroligt fascinerande att från en dator i Sverige kunna se hur en and i Bangladesh rör sig. Och data från många änder ger oss möjligheten att undersöka hur virus sprids runt om i världen, säger Jonas Waldenström, en av forskarna som står bakom projektet. (källa)
2. Ansamlingen av nedbrytningsprodukt av blodets hemoglobin i kroppen kan orsakas av ökad blodnedbrytning, dålig leverfunktion eller stopp "nedströms" från levern. Den vanligaste orsaken till gulsot är leverinflammation (hepatisk ikterus), till exempel hepatit A, B och C som orsakas av virus. Gulsot kan uppstå även vid exempelvis förgiftningar eller cancer i levern. Många olika gifter och läkemedel kan vid överdos orsaka leverskada och gulsot. Vid destruktion av röda blodkroppar uppstår prehepatisk ikterus som vid exempelvis malaria. Posthepatisk ikterus orsakas av gallstas (hindrat avflöde av galla). Detta kan orsakas av exempelvis gallsten, tumörer (både godartade och elakartade processer) och corpus alienum (främmande kropp). (källa)
3. Hos vissa virus består generna ibland av RNA-segment istället för DNA. Dessa RNA-gener utgör antingen direkt ett underlag för proteinsyntesen i värdcellen som viruset infekterat, eller så, som hos retrovirus, måste informationen i virusets RNA först översättas till DNA innan det kan användas för proteintillverkning. I vissa fall är inte genens slutprodukt ett protein, utan det stannar på RNA-stadiet. Detta förekommer främst i RNA-molekyler som ingår i enzymer som kallas ribozymer, och i vissa av cellens organeller såsom ribosomerna. (källa)
4. Den genetiska informationen och generna finns i oerhört långa molekyler som kallas DNA, deoxyribonukleinsyra. DNA är kedjor av nukleotider. En nukleotid består av en fosfat, en socker och en kvävebas. Det finns fyra olika kvävebaser: adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin (T). Den genetiska informationen utgörs av den ordning (sekvens) i vilken nukleotiderna placerats längs kedjan. Varje gen är en liten delsträcka i en stor DNA-molekyl. (Vissa virus utgör ett undantag från denna princip — i dessa virus lagras den genetiska informationen i RNA, en molekyl som är mycket lik DNA. (källa)
5. Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA). Mutationer har flera olika orsaker, till exempel slumpmässiga kopieringsfel under celldelningen, strålning eller inverkan av vissa kemiska ämnen och virus. Mutationer ingår också som ett naturligt och nödvändigt led i vissa processer i celler. För flercelliga organismer kan det vara intressant att skilja mellan mutationer i de celler som ger upphov till nya individer (könsceller=gameter) och därmed sprids till efterkommande generationer, och mutationer i andra celler (somatiska celler) som bara berör den aktuella individen. De kan senare ge upphov till cancer. Somatiska mutationer är dock inte bara av ondo. Hos immunförsvaret genomgår B-celler somatisk mutation under en process som kallas för affinitetsmognad. Detta skapar en immunologisk anpassning och ökar dessa cellers förmåga att binda patogener. (källa)
6. Genom eller arvsmassa är inom genetiken beteckningen på en organisms samtliga gener, Genomet är ärftlig information kodad i organismens fullständiga DNA-sekvens (eller vad gäller vissa virus, RNA-sekvens). Hos människan och andra högre organismer motsvarar genomet det genetiska material som finns i alla celler utom könscellerna. (källa)
7. Getter i alla åldrar kan drabbas av lunginflammation. Miljöfaktorer som dålig miljö, hög djurtäthet och stress samverkar med smittämnen som bakterier, virus och parasiter. Mykoplasma, pasteurella och mannheimia förekommer i svenska getbesättningar. Andra smittämnen som kan ge luftvägsinfektioner hos get är CAE-virus, RS-virus, lungmaskar och Corynebacterium pseudotuberculosis (böldsjuka). (källa)
8. Alla djur, svampar och växter tillverkar gifter för att försvara sig mot mikroorganismer som försöker äta dem. Människans kroppsvätskor innehåller defensiner som är giftiga för bakterier och ribonukleaser som klyver RNA-virus. (källa)
9. Halsfluss (tonsillit, angina tonsillaris eller i finlandssvenska enbart angina) är en inflammation i tonsillerna (halsmandlarna) och kan orsakas av bakterier eller av virus. Virusorsakade halsinfektioner behandlas med symptomlindrande läkemedel och vila, medan antibiotika hjälper mot halsfluss som orsakats av bakterier så länge det inte finns resistensproblem. Inkubationstiden för halsfluss är 2–7 dagar. Angina (kommer av latinets angere, sammantrycka, strypa) är en allmän benämning på inflammatoriska tillstånd i svalget och tonsillerna (mandlarna), men kan även beteckna vissa sjukliga tillstånd med annan lokalisering. (källa)
10. För att minimera smittspridning är det viktigt att både vuxna och barn alltid tvättar händerna efter toalettbesök, efter utomhusvistelse, innan hantering av livsmedel och före måltid. Det främsta medicinska syftet med handtvättning är att rengöra händerna från smittämnen (inklusive bakterier och virus) och kemikalier som kan orsaka personlig skada eller sjukdom. Människor kan till exempel smittas med luftvägssjukdomar som influensa eller förkylning, om de inte tvättar händerna innan de rör ögonen, näsan eller munnen. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) hävdar: "Det är väldokumenterat att en av de viktigaste åtgärderna för att förhindra spridning av smittämnen är effektiv handtvättning". Handtvättning skyddar bäst mot sjukdomar som överförs genom fekal-orala vägar (som många former av magsjuka) och direkt fysisk kontakt (till exempel svinkoppor), men minskar också risken för spridning via droppsmitta. Alkoholgeler kan användas som komplement till handtvätt som ett sätt att döda vissa typer av smittämnen. (källa)