Vad betyder och hur uttalas vulkanisk
Vulkanisk uttalas vulk|an|isk [-a´-] -t -a.
Ordformer och varianter av vulkanisk
Vulkanisk är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet vulkanisk
Ett alternativ till glidgjutning är att montera böjbara insatsrör med vulkanisk kross som isolering.
I Sala i Bergslagen finns det marmor som är 1,89 miljarder år. Den bildades i en vulkanisk miljö och innehåller fossil av stromatoliter.
Att en bergart är klastisk (från grekiska κλαστος, klastos, "bruten", "i stycken") innebär att den är helt eller delvis uppbyggd av beståndsdelar, klaster, som existerade före bergartens bildande och som inte "förändrats" vid bildandet. Klaster kallas brottstycken eller partiklar som bildats genom kemisk vittring, pyroklastiska partiklar eller detrituspartiklar. Materialet mellan dessa klaster kallas matrix. Exempel på klastiska bergarter är breccia och konglomerat som består av stenfragment, sandsten som består av sandkorn eller lerskiffer som består av lerpartiklar. Klastiska bergarter som uppkommit genom vittring och sedimentation, det villa säga sedimentära bergarter, kallas epiklastiska (eller ofta bara klastiska), medan sådana som uppkommer genom vulkanisk aktivitet kallas pyroklastiska.
Till exempel: Likheten i den södra kontinentens geologiska utseende hade lett Roberto Mantovani till antagandet 1889 och 1909 att alla kontinenter en gång hade fått bildat en superkontinent (numera känd som Pangaea). När det gäller tidigare ståndpunkter om de södra kontinenterna, konstaterade Wegener själv likheten mellan Mantovanis och hans egna kartor. Genom vulkanisk aktivitet på grund av värmeutvidgning bröts denna kontinent sönder, och de nya kontinenterna drev ifrån varandra på grund av fortsatt expansion i sprickzonerna, där nu haven ligger. Men, detta ledde Mantovani till att föreslå en Teori om en expanderande Jord, vilken nu anses överspelad. Någon form av kontinentaldrift med konstant värde på Jordens radie föreslogs av Frank Bursley Taylor som 1908 (publicerat 1910) föreslog att kontinenterna drogs mot ekvatorn genom ökad dragningskraft från månen under krita, och så skapades Himalaya och Alperna på södra halvklotet. Wegener sagt att av alla dessa teorier, hade Taylors teori (om än inte fullt utvecklad) de flesta likheterna med hans egen teori.
Pimpsten (pimsten) (ty. Bimsstein, lat. pumex) är en vulkanisk bergart med varierande densitet, ofta kiselrik.
Porfyr är oftast massformig och en mer eller mindre sur silikatbergart av växlande färg. Färgen är oftast svart till grå men förekommer också som röd, rödbrun eller brunviolett. Porfyr har bildats dels genom stelning av lava på jordytan eller nära under jordytan, dels genom avlagring och "förstening" av vulkanisk aska. Karakteristiskt för bergarten är kristaller utströdda i den finkorniga eller täta grundmassan. Kristallerna består i primärt av kvarts, fältspat och hornblände. Även andra mineral förekommer, så som svart glimmer (biotit). Strökornen har kristalliserat långt under jordytan i ett tidigt skede av det vulkaniska materialets vandring uppåt. De har därför blivit mycket större än partiklarna i den hastigt stelnade lava eller det askregn som bildat den inbäddande grundmassan.
Trakyt är en vulkanisk bergart. I allmänhet är den av ung geologisk ålder och är den ytmagmatiska varianten av den djupmagmatiska bergarten syenit.
Vulkanisk aska består av små partiklar av pyroklastiskt material, som bitar av pulveriserat berg och glas som skapats av vulkanutbrott, mindre än 2 millimeter i diameter. Det finns tre mekanismer till att vulkanisk aska bildas: gasutsläpp under dekompression orsakar ett magmatiskt vulkanutbrott, magmakontakt med vatten orsakar ett freatiskt utbrott, med i huvudsak förångat vatten och sten, och ett freatomagmatiskt utbrott, i de fall där också stora mängder magma ingår i eruptionen. Dessa vulkanutbrotts våldsamma natur skapar ångmoln med magma ihop med pulvriserade bitar av det omgivande materialet i det vulkaniska röret, som förvandlats ned till partiklar i storlek som sand eller lera. Vulkanaska kan leda till stora andningsproblem och maskinhaverier. Vulkaniska askmoln kan också ändra de normala vädermönstren och hota flygsäkerheten.
