Välvd Synonymer Betyder Uttal

• bågig

Hur används ordet välvd

1. Oftast är formen konlik med slät eller välvd botten. Hinkar tillverkas numera vanligen av plast, ibland även av metall. Innan industrialiseringen tillverkades hinkar ofta av trä på samma sätt som tunnor och andra laggkärl. (källa)
2. De flesta hägrar har en lång kägelformig, stark och rak näbb, som ser ut som om den vore hoptryckt från sidorna. Hos några arter är näbben bred och välvd, med nedböjd spets. Näsborrarna är små, och huvudets sidor mellan ögonen och näbben är nakna. Benen är långa eller ganska långa. Hägrar har långa tår, varav den bakre fäst i samma plan som framtårna. Alla tårna har spetsiga klor. Den mellersta tåns klo är tandad som en kam på insidan. Vingarna är breda och ganska långa. Stjärten är kort och avrundad och består av 10-12 pennor. Fjäderdräkten är rik och mjuk, och längre på nacken, skuldrorna och frambröstet. (källa)
3. En kittel är ett kokkärl avsett för uppvärmning av vätska i samband med matlagning, färgning, tvätt, bryggning eller liknande. En kittel är i allmänhet flat eller svagt välvd botten, med eller utan lock, med eller utan handtag eller grepe. Om kokkärlet har öron kallas det oftast gryta. Kittel används även om andra kärlformer som tekittel eller kaffekittel. (källa)
4. En något äldre metod för prägling var lösa "blytyper" som monterades i en så kallad "stilkast" där bokstäverna en och en kläms fast i en rad utgörande titeln på boken och stilkasten värms upp och pressas mot bokryggen med folien emellan. Denna metod är svår att använda då kravet på precision är mycket stort då bokryggen är välvd. Minsta misstag resulterar i en suddig prägling och med bokens kasserande som resultat. Det går även att trycka titel på pärmen före inhängning och då behöver man bara kassera pärmen vid misstag i tryckningen. (källa)
5. Knott är små eller mycket små myggor (2-6 millimeter) med högt välvd ryggsköld, liten bakkropp, korta antenner samt starka och korta ben. Vingarna är breda i förhållande till djurens oansenliga storlek, vilket gör dem något fluglika. Honorna är gråsvarta, medan hannarnas färg är djupsvart. (källa)
6. Kontrabasens konstruktion är i övrigt snarlikt fiolens eller cellons, även om instrumentet har andra proportioner. På några punkter är instrumentet annorlunda byggt. Botten, alltså instrumentets baksida, kan hos kontrabasar vara utförd antingen välvd eller platt. Den välvda botten motsvarar fiolens, den platta är förstärkt med tvärsgående ribbor. Stämskruvarna är på moderna kontrabasar utförda med en utväxling. Kontrabasen är kanske också det moderna stråkinstrument som uppvisar störst variation i form och storlek. Två huvudtyper finns, nämligen instrument med gambaform och instrument med violinform. Det finns även en lite mindre känd "form" som heter busseto. (källa)
7. Till skillnad från många andra ej transparenta mineral i kvartsgruppen, är det färgen snarare än mönstret som gör krysopras åtråvärd. Krysoprasstenar av hög kvalitet konkurrerar ofta med fin jade, vilken den ibland förväxlas med. Den slipas en cabochon (slätslipad utan fasetter, välvd på övre sidan, den undre sidan plan eller svagt konvex, omkretsen rund eller oval) och kan då vara lika eftertraktad som ametist. Detta gör krysoprasen till den värdefullaste av kalcedonerna. Krysopras anses ha varit Alexander den stores favoritädelsten. (källa)
8. Mandelkremlan trivs på kalkrik mark och växer ofta tillsammans med gran. Hatten hos unga exemplar är halvklotformad, men senare blir den mer välvd. Hos äldre exemplar är hatten till formen utbredd och har en fördjupning i mitten. Hattens bredd är 6–12 centimeter. Ovansidan på hatten slät. Färgen är varierande, från mörkt brunaktig till ljust gulbrunaktig. Även rödbrunaktiga exemplar förekommer. När det är fuktigt blir hattens yta klibbig. (källa)
9. Den mandolin som är mest känd idag är den neapolitanska mandolinen. Den definierades på 1740-talet, med metallsträngar som stämdes som violinen. Denna "standardmandolin" är cirka 60 cm lång och är försedd med fyra dubbelsträngar av metall, stämda gd1a1e2 (lägst till högst). De spelas med plektrum och numera med den dallrande tremolo-tekniken. Resonanslådan hade ursprungligen en starkt välvd botten, men idag byggs den ofta med en sarg och flat botten ("amerikansk mandolin"). (källa)
10. En megalitgrav har alltid en stenbyggd kammare, ofta av markfasta och resta stenar men för några få typer kan kammaren vara byggd av enbart eller delvis av kallmurade väggar. Taket består i regel av ett eller flera större stenblock, men i en del fall kan väggarna övergå i en kallmurad välvd kupol. De allra flesta typerna har en öppning samt ofta ett förrum eller en gång in till kammaren. Inte sällan är kammaren omgiven av en jordhög eller ett stenröse, vars omfattning kan variera kraftigt. I samband med sekundär användning var det inte heller ovanligt att högen byggdes på. Trots den relativt enkla konstruktionen kan man urskilja ett flertal detaljer i konstruktionen som ofta återkommer inom vissa typer. Hit hör för svensk del exempelvis kallmur mellan väggstenar, tröskelsten och karmsten i gången, skiljeväggar och sektionsindelningar i kammaren och nyckelsten vid kammaröppningen. (källa)