Värnpliktstid synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas värnpliktstid

Värnpliktstid uttalas värn|plikts|tid.

Ordformer och varianter av värnpliktstid

Värnpliktstid är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet värnpliktstid

I Finland utnämns värnpliktiga som har undergått reservofficersutbildningen under sina värnpliktstid till fänrik (inom marinen underlöjtnant) efter tjänstgöringstiden. Reservofficerare kan vidare befordras till löjtnant, premiärlöjtnant, kapten och till och med major/kommendörkapten efter fullgjord repetitionsutbildning. Yrkesofficerare fortsätter sin utbildning vid Försvarshögskolan.

Den bild som polisutredningen ger av Gunnarsson är den av en utåtriktad person, uppvuxen i Jämjö i Blekinge, som hade rest mycket och försörjt sig på tillfälliga arbeten. Han hatade Palme, gillade vapen, var intresserad av politik och samhällsfrågor och var anhängare av extrema rörelser, däribland EAP. För vittnen hade Gunnarsson uppgivit att han stridit för USA i Vietnamkriget, att han var utbildad av FBI och CIA och att han var CIA-agent. En kontroll kunde dock visa att han endast gjort vapenfri tjänst under värnpliktstiden. Personer i hans omgivning beskrev honom som "ofarlig", "lättledd", "fantiserande", "lögnaktig" och "lever i sin egen värld".

Denna typ av territorialsystem var dock inte i upphovsmannen Leonard Grandells tankar då han 1924 på uppdrag av försvarsrevisionen, den så kallade Hornborgkommittén, utarbetade en plan för truppernas utbildning och mobilisering. Stommen till systemet var dock hämtat från ett förslag till lösning av arméns organisation och frågan om värnpliktstidens längd som utarbetats av överstelöjtnant Aksel Airo 1928–1929. Grandell svarade även för planens förverkligande som chef för Generalstabens organisations- och mobilisationsavdelning från 1928. En förordning om saken utfärdades i december 1932, varefter territorialsystemet infördes i försvarsmakten den 1 maj 1934. Den ursprungliga planen gick bland annat ut på att skyddskårerna skulle fungera som kadertrupper, då fältarmén uppställdes. Systemet visade sig fungera väl vid mobilisationerna 1939 och 1941. Under krigsåren bildade skyddskårsdistrikten och militärdistrikten en del av hemmatrupperna under befäl av generallöjtnant Lauri Malmberg.