Vätskedrivande Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vätskedrivande

1. Gikt kan uppstå efter behandling med vätskedrivande medel, av proteinrik mat med mycket puriner, och efter stort intag av alkoholdrycker. Njursjukdom, högt blodtryck och psoriasis och leukemi, och metabolt syndrom, är några sjukdomar som kan ge, eller sammanfaller med, gikt. Gikt har vidare ett samband med hjärtinfarkt och typ 2 diabetes. (källa)
2. eller användning av laxermedel och vätskedrivande. Bulemia nervosa har inte samma koppling till övervikt. (källa)
3. Koffein, (koffeinförgiftning) även känt som guaranin då det återfinns i guarana, matein då det återfinns i mate, och tein då det återfinns i te, är en besk vit kristallin xantinalkaloid och en psykoaktivt centralstimulerande drog. Den fungerar som ett milt vätskedrivande medel hos individer som inte tagit koffein tidigare, men denna effekt kan försvinna vid regelbundet bruk. Koffein upptäcktes av den tyske kemisten Friedrich Ferdinand Runge 1819 och isolerades första gången av honom året efter. Han myntade begreppet "kaffein", en kemisk förening i kaffe som i Sverige fick namnet koffein. (källa)
4. Vätskedrivande läkemedel. (källa)
5. Vätskedrivande medel eller diuretika (singularis: diuretikum) är läkemedel eller andra ämnen som ger ökad produktion av urin (polyuri), är vätskedrivande. (källa)
6. En vuxen människa producerar ungefär en och en halv liter urin per dygn. Denna mängd varierar dock beroende på omständigheterna. Ökat vätskeintag ökar i allmänhet urinmängden, medan ökad respiration och svettning kan minska den. En del läkemedel påverkar utsöndringen antingen direkt eller indirekt, såsom vätskedrivande medel (diuretika). (källa)
7. En människa producerar ungefär en och en halv liter urin per dygn. Denna mängd varierar dock beroende på omständigheterna. Ökat vätskeintag ökar i allmänhet urinmängden, medan ökad andning och svettning kan minska den. En del läkemedel påverkar utsöndringen antingen direkt eller indirekt, såsom vätskedrivande medel (diuretika). Njurarna är viktiga för att reglera mängden elektrolyter i kroppen (natrium, kalium och kalcium). Dessutom befriar njurarna kroppen från urea, en kvävehaltig avfallsprodukt som bildas vid nedbrytning av aminosyror. (källa)
8. Hos människan finns flera faktorer - sjukdomar och substanser - som påverkar nivåerna av urinsyra i blodet. Vissa substanser minskar mängden utsöndrad urinsyra, och därför ökar nivåerna i blodet. Dit hör vätskedrivande medel (troligen undantaget kaliumsparande diuretika), nikotinamid, viss medicin mot tuberkulos, testosteron och andra androgener, och vissa immunosuppressiva läkemedel. Andra substanser ökar bildningen av urinsyra. Sådana innefattar fruktos, xylitol, och vissa cytotoxiska läkemedel. Övriga ämnen som ökar koncentration i blodet är levodopa (dopamin), betablockerare, och mjölksyra. Ämnen som ökar utsöndringen av urinsyra innefattar östrogen, kalciumantagonister, statiner, vitamin C, och kalcitonin. Acetylsalicylsyra har en paradoxal effekt och sänker eller höjer nivåerna beroende på dos. (källa)
9. Vätskedrivande medel eller diuretika (singularis: diuretikum) är läkemedel eller andra ämnen som ger ökad produktion av urin (polyuri), är vätskedrivande. Medlen ges för att minska mängden vätska i kroppen, och ges både akut (vid exempelvis ödem) och som långtidsbehandling (vid hjärtsvikt). Vätskedrivande medel leder i allmänhet till en förlust av kaliumjoner, varför detta ämne oftast äts som tilläggsmedicinering. (källa)