Vätskeform Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet vätskeform

1. Sockerkulör görs genom att kontrollerat värma kolhydrater (näringshaltiga sötningsmedel som är monomer glukos och fruktos eller dess polymer, exempelvis glukossiraper, rörsocker, invertsockersirap och dextros), vanligtvis livsmedelsklassade syror, alkali, och salter, i en process kallad karamellisering. Skumbekämpningsmedel kan användas som processhjälpmedel under tillverkningen. Till skillnad från karamellgodis, krävs det maximal oxidation av sockret för att få ett karamellkoncentrat som luktar bränt socker och smakar relativt bittert, i dess råa vätskeform. Dess färger varierar från blekgul till mörkbrun. (källa)
2. Skyddsutrustning (till exempel skyddsmask) som skyddar mot andra stridsgaser i vätskeform skyddar också mot nervgaser. För den som blivit utsatt för nervgas finns autoinjektorer med ämnen som motverkar effekterna, i det svenska försvaret atropin och en oxim. I förebyggande syfte används pyridostigmin och diazepam som måste tas före ett eventuellt nervgasanfall och som ger skydd under en begränsad tid. (källa)
3. En liten mängd syre kan lösa sig i vatten, denna mängd är dock tillräcklig för djurlivet i vattnet (se nedan). Syre i fast och vätskeform har en gråblå färg. Himlens blåa färg beror dock inte på detta utan på Rayleigh-spridning. (källa)
4. Senapsgas har ingen färg och är därför svår att upptäcka. Områden som kontaminerats av senapsgas blir otillgängliga i flera dagar eftersom ämnet ligger kvar utspridd i vätskeform och omöjliggör för oskyddade att röra sig i området. Speciellt farligt kan det bli på kalla dagar, eftersom senapsgas fryser redan vid 13 °C. Soldaterna kan då omedvetet få med sig frusen gas in i uppvärmda utrymmen, där den sedan tinar och orsakar skador. (källa)
5. Den terpentin som är vanligast förekommande erhålls vid sulfatprocessen för kemisk massatillverkning. Härvid erhålls terpentinet genom avgasning speciellt från kokare då vedflisen uppvärmes med hjälp av ånga respektive med varm koklut. Det avgasade terpentinet avleds och kondenseras till vätskeform. Vidare erhålls en del terpentin i samband med rening av kondensat från massabrukens indunstningsanläggningar i en s.k. stripper- eller avdrivningskolonn. Härvid separeras terpentin från vattenfas genom dekantering. (källa)
6. Ett annat torkmedel är kalciumklorid (CaCl2). Det är detta ämne som ingår i en så kallad torrboll. Kalciumklorid används också som dammbindande medel på grusvägar. Därvid sugs fuktighet upp ur luften, och vägbanan blir fuktig utan att det har regnat. Torrbollen övergår efterhand till vätska med jämvikt vid 40 % relativ fuktighet hos omgivande luft. I vätskeform kan kalciumklorid dra åt sig ytterligare vattenånga ur luften med ny jämvikt vid 20 % relativ fuktighet. (källa)
7. Redan på 1700-talet användes pyrolys av kol för att tillverka koks, kolets fasta återstod efter pyrolys. Koksen innehöll en hög halt av grundämnet kol och användes i metallurgiska processer, där den ersatte träkol som tidigare använts. Koks används ännu idag för järnframställning. Under 1800-talet blev de flyktiga pyrolysgaserna intressanta, då pyrolys av kol användes då för tillverkning av stadsgas, en gas som användes för belysning eller matlagning. Genom upptäckten av stora mängder petroleum, som blev en relativt billig råvara, minskade dock intresset för tillverkning av bränslen i gas- eller vätskeform utgående från kol. Intresset har dock ökat på senare tid, på grund av den minskande tillgången på petroleum. (källa)
8. Den kylalstring man eftersträvar i ett kylskåp erhålls genom att köldmediet (till exempel propan, ammoniak eller freoner) går från ett högt tryck till ett mycket lägre genom en strypventil eller förträngning. Det lägre trycket medför där en markant lägre temperatur. Köldmediet passerar sedan förångaren, där det förångas av värme från omgivningen. Ångorna passerar därefter kompressorn där det återigen komprimeras till ett högre tryck och skickas vidare till kondensorn. Vid kondensorn kondenseras detta och det övergår sedan till vätskeform. Vid detta förlopp frigörs värme som måste bortföras, det är den värmen som används hos värmepumpar. (källa)
9. För enkla bränslen i gas- eller vätskeform kan värmevärdet ofta beräknas utifrån de olika komponenternas reaktionsentalpi. Till exempel kan värmevärdet för naturgas enkelt beräknas, då naturgasen främst består av metan som vid förbränning blir koldioxid och vatten. För bränslen med en mera komplicerad kemisk uppbyggnad, såsom kol och trä, har dock värmevärdena oftast bestämts experimentellt. (källa)