Älga Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet älga

1. Älgar förekommer främst i taigaområdet som sträcker sig över Europa, Asien och Nordamerika. (källa)
2. Alla älgar sammanfattades fram till mitten av 2000-talet som en enda art med varierande antal underarter. Efter olika fylogenetiska studier delas släktet älgar (Alces) i två arter. (källa)
3. En safaripark är en djurpark man åker igenom med bil, påminnande om safari. Det finns idag flera safariparker i Sverige: Kosta Safaripark, Eriksberg och Markaryds Älgsafari. I dessa parker har du möjlighet att komma nära naturligt vilda djur som visenter, mufflonfår, kronhjortar, dovhjortar, davidshjortar, vildsvin och älgar. Här finns möjlighet att åka bil, traktorvagn eller "mini-tåg" genom den svenska vildmarken och möjligheten att se djuren i deras rätta miljö. (källa)
4. Artens föda bildas huvudsakligen av kvistar, barr, blad och unga växtskott från träd och buskar. Enligt en studie från Polen består födan till 87 % av dessa växtdelar och ungefär hälften hämtades från tallen (Pinus sylvestris). Att denna växt dominerar kan bero på utbudet som finns i regionen, amerikanska älgar i Alaska fördrar arter från videsläktet. Dessutom äter älgen olika vattenväxter, örter, bark och odlade växter som grönsaker. En undersökning från Ryssland identifierade 355 olika växtarter i älgens föda. (källa)
5. Det första fallet av CWD i Sverige påvisades i mars 2019, hos en 16 år gammal älgko från Arjeplogs kommun i Norrbottens län. Ett andra fall av CWD hos älg påvisades i maj 2019, också hos en 16 år gammal avmagrad älgko som avlivats då den hade tydliga tecken på sjukdom. Denna andra älg kom från Arvidsjaur kommun, cirka 7 mil öster om det första fyndet. Fynden gjordes inom den av EU beslutade övervakningen av CWD i de EU medlemsstater som har populationer av ren eller älg. Denna övervakning pågår mellan åren 2018 - 2020, i Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Minst 6 000 hjortdjur ska testas i varje medlemsstat i denna övervakning, och gäller både vilda och farmade hjortdjur av arterna älg, ren, rådjur, kronhjort och vitsvanshjort. Främst ska så kallade riskdjur undersökas för CWD. Detta är sjuka djur med symtom på hjärnskador och avmagring, hittade döda djur, och trafikdödade djur. Till följd av fynden av CWD-positiva älgar i Norrbottens län initierades en utökad övervakning inom Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner. Provtagning för CWD sker då även på vuxna älgar fällda under jakt, och från vuxna renar från området som slaktas. En tredje älg konstaterades vara positiv för CWD i september 2019, en 10-årig till synes frisk älgko som fälldes under jakt. Det fjärde fallet av CWD hos älg bekräftades i september 2020 på en 14-årig älgko i Robertsfors kommun, Västerbotten. Älgkon var halt och oskygg, avlivades och provtogs inom CWD-övervakningen. (källa)
6. Järven är en utpräglad asätare, och den snyltar kadavret från andra rovdjur som lodjur, björnar eller vargar. Vid Norra ishavet hämtar den även döda kroppar av valross, andra sälar och valar. Det som blir kvar när järven ätit gräver den ned efter att ha sprejat den med illaluktande sekret. Vintertid jagar järven bland annat smågnagare, harar, skogshöns, och vid optimal skarsnö ren och mycket sällsynt älgar. Järven dödar sina bytesdjur med ett kraftigt nackbett. Järven anfaller större djur vid extrema snöförhållanden genom att hoppa upp på bytets rygg och sedan försöka bita i nacken men ofta blir storleken på bytesdjuret ett problem och djuren dör inte på en gång. Järvens fördel på vintern är att den inte sjunker ner i snön utan tar sig lätt fram i motsats till sina större bytesdjur som till exempel ren. (källa)
7. Försvarsdjur försvarar sig emot predatorer. Dessa har ofta horn som används för försvar, eller för att kämpa om honor, till exempel älgar. Försvarsdjur försvarar även alltid sina närmaste och lämnar aldrig sina ungar eller honorna i flocken. (källa)
8. Älgar, fonder och röda näckrosor (1985 Årets Ehrenmark 20). (källa)
9. De senaste decennierna har det blivit varmare i Abisko i jämförelse med Abisko naturvetenskapliga stations mätningar av temperaturen i området sedan 1913. Årsmedeltemperaturen ligger nu över 0 °C och permafrosten börjar släppa i låglänta områden och palsmyrarna tinar. Dessutom har nederbördsmängden ökat, isläggningen i sjöarna fördröjts och fjällbjörksgränsen höjts med cirka 50 meter. Troligtvis är förändringarna en följd av den globala uppvärmningen, men vegetationens utbredning kan även bero på ett minskat antal renar och älgar. (källa)