Ämbetsplikt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ämbetsplikt

1. Nettelbla var son till Caspar Nettelbladh, blev 1714 student i Uppsala och vistades sedermera vid åtskilliga tyska högskolor till 1720. Han blev samma år kanslist vid en beskickning till Braunschweig, for därifrån till Hamburg och Greifswald, där han 1724 utnämndes till juris professor, oaktat ej föreslagen. Samma år tog han juridisk grad i Groningen, varpå han tillträdde sin professur. 1740 "presenterades" han till assessor i Rikskammarrätten i Wetzlar, vilken befattning han tillträdde 1743. Av kejsaren adlades han 1746 och upphöjdes 1762 till romersk riksfriherre (han hette förut Nettelbladt). Vid en visitation 1774 blev han avsatt. Anledningen är ej fullt känd. Enligt en vidlyftig defensionsskrift beskylldes han för försummelse av ämbetsplikt, mutor och respektvidrigt uppförande mot visitatorerna. Nettelbla var en mycket alsterrik författare och kompilator, men hans skrifter ha hemfallit åt glömskan, om man undantar hans vidlyftiga Schwedische Bibliothek (5 "stycken", 1728-1736), som innehåller översättningar av handlingar rörande svenska historien. (källa)
2. Furstens första ämbetsplikt är att skipa rättvisa, hans andra är att skydda och försvara sin stat. Fursten måste vara förtrogen med krigaryrket och med allt som hör till en armés organisation och disciplin. Han bör själv kunna anföra sina härar, uthärda strapatser, välja slagfält, sörja för proviantering och i lycka eller olycka aldrig sakna utvägar. Det finns två olika slags furstar: sådana som ser allt med egna ögon och styr sina stater själva, och sådana som låter sig styras av sina ministrar. En furste av det förra slaget är själen i sin stat. Regeringens börda vilar på honom, liksom världen på Atlas skuldror. (källa)
3. min ämbetsplikt är inte att göra det till ett trappsteg för något annat men för att bevara dess renhet och göra mitt eget namn så hedervärt som mina företrädares namn. (källa)