Även fortsättningsvis Synonymer Betyder Uttal

• fortfarande

Hur används ordet även fortsättningsvis

1. Under senare delen av 1900-talet kom stopmotionanvändningen i väst än mer att knytas till specialeffekter. O'Briens filmer, framförallt King Kong, kom att bana väg för flera amerikanska animatörer inom denna tradition. Den mest hyllade av dessa kom att bli Ray Harryhausen, som 1992 fick en heders-Oscar för sina insatser i filmer som Det gyllene skinnet, Giganternas kamp och Gudarnas krig. Harryhausens teknik som framförallt kom att användas för att tillverka utomjordingar, dinosaurier och andra urtidsdjur samt mytologiska monster, kom under 1950-, 60 och 70-talen bana väg för en ny generation science fiction och fantasyfilmer. Vid 1970-talets slut började de första filmerna med CGI-animerade specialeffekter att dyka upp och under 1980-talet tappade stopmotionanimationen, delvis på grund av detta, mark i Hollywood. Även fortsättningsvis innehöll vissa storproduktioner, däribland den ursprungliga Stjärnornas Krig-trilogin, Terminator och Robocop, stopmotionanimeringar. (källa)
2. Jordebokssocknen berördes inte av att kyrksocknen 1862 omvandlades till en kyrklig och en borgerlig kommun. Även fortsättningsvis utgjorde jordebokssocknen registerområde för fastighetsindelningen på landsbygden. När grundskatterna avskaffades miste förteckningen det mesta av sin betydelse och beslut fattades 13 juni 1908 att ersätta dessa med jord- och fastighetsregister. 1931 var uppläggningen av jordregistren klara. Formellt ersattes jordeböckerna 1 juli 1936 av ett jordregister, och jordebokssocknen ersattes då av en jordregistersocken. För städer och de flesta köpingar samt några municipalsamhällen fördes inte ett jordregister utan ett fastighetsregister. Genom fastighetsdatareformen, som genomfördes under åren 1976-1995, blev i stället kommunerna registerområden. Därmed upphörde jordregistersocknen att existera. (källa)
3. Den ursprungliga tanken var att regleringen skulle upphöra efter kriget, men i stället omformades den till en statlig kontrollnämnd som hade till uppgift att upprätta kontrakt mellan kvarnarna och det av staten fastställda spannmålspriset. Statens Lagerhus- och fryshusstyrelse förvaltade de nio lagerhusen. I början av 1930-talet hyrde eller övertog Kooperativa lantmannaföreningar några av lagerhusen medan andra även fortsättningsvis ägdes av Statens Lagerhus- och fryshusstyrelsen. När styrelsen avvecklades åren efter andra världskriget såldes lagerhusen till Svenska Spannmålsaktiebolaget, som 1954 ombildades till Svenska Lagerhus AB vilka blev den viktigaste lagerhållaren för beredskapslagring av livsmedel. År 2001 beslutade riksdagen att dra ned på beredskapslagringen. (källa)
4. Reformen föregicks av flera utredningar under senare delen av 1990-talet, till exempel den för regeringen, Stabsmyndighetsöversynen, som gjordes av generaldirektören Ulf Larsson, och som förespråkade att revisionsapparaten även fortsättningsvis skulle ligga under regeringen. Riksdagens revisionsutredning, som framlade sitt förslag om resursfördelning mellan de två statliga revisionsmyndigheterna ungefär samtidigt, föreslog i sitt betänkande två huvudalternativ: antingen att överföra vissa resurser från Riksrevisionsverket till Riksdagens revisorer, eller att i huvudsak föra över hela effektivitetsrevisionen till Riksdagens revisorer. Den löpande årliga revisionen förutsågs kvarligga på Riksrevisionsverket i båda alternativen. (källa)
5. Sverige har haft en förhållandevis homogen kultur med svenska som det överlägset dominerande språket under en mycket lång period. Språkminoriteter som samer och tornedalingar har ofta blivit marginaliserade, under 1800- och 1900-talet även aktivt förtryckta, och har aldrig utgjort någon betydande andel av den svenska befolkningen. Även om svenskan har varit officiellt administrativt och liturgiskt språk sedan tidigt 1500-tal har det inte ansetts nödvändigt att i lag fastställa svenskans status som officiellt språk i Sverige. Så sent som den 7 december 2005 beslutade Sveriges riksdag, med röstsiffrorna 147 mot 145, att inte anta svenskan som officiellt majoritetsspråk utan att även fortsättningsvis endast benämna svenskan som huvudspråk. Beslutet kritiserades, bland annat av Sture Allén, ledamot av Svenska Akademien. (källa)
6. Omkring 1920-talet började ett tillbehör, sågkamraten, att användas till timmersvans. Sågkamraten var ett tillbehör som hade en fjäder som hjälpte till att dra tillbaka timmersvansen och på så sätt underlättade arbetet. Sågkamraten bestod av en spiralfjäder som med ett hålslaget järn fästes vid sågens handtag. I fjäderns andra ände satt en vass järnkrok som trycktes fast i stammen eller stocken. Stocksåg användes även fortsättningsvis som komplement till timmersvansen vid avverkning i grov skog. I början av 1900-talet började bågsåg användas vid avverkning i klena bestånd. Bågsågen underlättade arbetet väsentligt eftersom bågsågen med dess tunna och smala sågblad krävde väsentligt lägre kraft än tidigare typer av sågar med grova och breda sågblad. Under en kortare epok användes motorsåg för motormanuell avverkning. De första motorsågarna var stora och tunga och yxa användes därför vid kvistning till en bit in på 1960-talet. Senare var motorsågar lättare och användes även vid kvistning. Numera används oftast skogsmaskiner, så kallade skördare vid professionell avverkning. För mindre avverkningar, av hobbykaraktär och liknande, används fortfarande motorsåg vid avverkning. (källa)
7. En av dem som åtrått Ringstaholm var drottning Margareta, som i Norrköping höll räfst och rättarting 1404. Den 6 februari sistnämnda år lät hon adel och prästerskapet tilldöma sig slottet och länet då det tidigare tillhört kronan., samt insatte sin fogde Esbjörn Djäke där. Efter Margaretas död 1412 tillsatte hennes efterträdare, kung Erik av Pommern, en tysk, Henrik Styke, till hövitsman, första gången omnämnd 1423, sedan 1425, 1426, 1427 och 1431 i de samtida dokumenten som berör Norrköping. Under hans styre utsattes slottet för sin svåraste belägring av Engelbrekt Engelbrektssons trupper, vilkas uppgift var att rasera herremännens fästen i landet. Från Nyköping drog Engelbrekt via Kolmården dit för att personligen leda belägringen, ett svårt företag. Vid sin ankomst började han underhandla med Styke om slottets uppgivande, vilket denne förtretad avböjde. Då blev Engelbrekt förargad och det sägs att han "svor att innan sju daga, då vill jag dig med håret utdraga". Därefter började angriparna bygga en flotte, på vilken uppfördes ett fem våningar högt torn. Därifrån kunde man lätt skjuta över slottsmuren. Då blev emellertid Styke förskrämd och bad om fem dagars betänketid, vilket beviljades. Besättningen gav sig därefter, mot fritt avtåg. För övrigt var detta samma slott till vilket Engelbrekts mördare flydde efter mordet på upprorsmakaren. Under striderna mellan Krister Nilsson (Vasa) och Karl Knutsson innehades Ringstaholm av den förstnämnde. Då förlikning kom till stånd beslöts att dennes son Karl Kristiernsson (Vasa) fick behålla slottet. Senare, från 1440, ägdes det av Bengt Jönsson Oxenstierna. Ringstaholm omnämndes även fortsättningsvis under några decennier, men bevarade medeltidsbrev skrivna på slottsön begränsar sig till tre av kung Karl Knutsson (som uppges vara född där 1409), det vill säga 10 mars 1452, 29 juni 1455 och 3 augusti 1455. Det sistnämnda datumet stadfäste han åter borgarna i Norrköpings privilegier. Detta hade skett vid två tidigare tillfällen. Därtill är ett brev skrivet av Per Symensson med hustru den 24 juni 1460. Dessförinnan, år 1458 utgavs ett domsbrev, daterat Fiskeby, angående Erik Axelsson (Tott)s anspråk på Rimstadholm (bör vara Ringstaholm) såsom hans morsarv. (källa)