Östergötland Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet östergötland

1. P4 Östergötland, Sveriges Radios lokala radiostation i Östergötlands län, är en av 24 fristående lokalradiostationer i Sverige, som i dag är en integrerad del i Sveriges Radios organisation. Täckningsområdet är Östergötlands län med Norrköping som huvudort för sändningarna, där också huvudredaktionen ligger. Det finns dessutom en lokalredaktion i Linköping. (källa)
2. Östergötland är rikt på sjöar. Flera stora sjöar gränsar mot andra landskap: Vättern (1900 km², gränsar mot Västergötland, Småland och Närke), Tisnaren (39 km², gränsar mot Södermanland) och Yxningen (29 km², gränsar mot Småland). Sommen (132 km²) ligger nästan helt i Östergötland, endast en remsa i väster ligger i Småland. De största sjöarna som i sin helhet ligger i Östergötland är slättsjöarna Roxen (95 km²) och Glan (74 km²). Även de två andra slättsjöarna, Tåkern (30 km²) och Boren (27 km²), tillhör Östergötlands största sjöar. I de södra skogsbygderna är det förutom tidigare nämnda Sommen och Yxningen, Åsunden (56 km²), Järnlunden (16 km²) och Stora Rängen (11 km²) som är störst. I norr ligger förutom Tisnaren även Hunn (15 km²). (källa)
3. Bese ("Byssy", "Byse") var två medeltida frälseätter, svensk uradel från Östergötland vars medlemmar kallade sig Bese, och varav den yngre Beseätten härstammade från den äldre på mödernet. Båda ätterna utslocknade innan grundandet av Sveriges Riddarhus. Flera olika vapen med blå sparrar och pilar på gul sköld fördes inom de båda ätterna, vilka har tolkats som att ätten var frälse av bondesläkt och samlade rikedom som fogdar åt högadeln. (källa)
4. Kolmården uttal är ett större bergs- och skogsområde i gränstrakterna mellan Östergötland och Södermanland. Kolmården ligger till större delen inom landskapet Östergötland norr om Bråviken, men med de nordliga och nordostliga delarna i Södermanland. Längst i väster berörs även Närke, där Kolmården får en naturlig fortsättning i Tylöskogen och Tiveden. (källa)
5. Två platser har utpekats för slaget, dels Bråvalla hed i Småland, dels Bråvalla i Östergötland. (källa)
6. Traditionellt sett har områdena med götamåls-r omfattat norra Halland, Västergötland (utom längst i väster), Östergötland (utom norra delen), nordöstra Småland och sydöstra Värmland, men även angränsade delar av Västmanland, Närke och Dalarna. I nordöstra Småland och i delar av Östergötland uttalas tungrots-r som som i engelska will eller helt vokaliserat, så att räv uttalas mer som oäv. Denna östgötska utveckling tog troligtvis sin början i städer i slutet av 1800-talet och beror enligt Jan Paul Strid förmodligen på den uttalslättnad det innebär att runda läpparna i stället för att höja tungryggen och skorra. (källa)
7. Gustaf Andersson återvände till Sverige 1823 och examinerades året därpå inför Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm, varefter Kommerskollegium utfärdade orgelbyggarprivilegier. Trots att han jämte Per Zacharias Strand och Johan Nikolaus Söderling i Göteborg räknades tillhöra de främsta orgelbyggarna under 1800-talets första hälft, blev det ett magert utbud för Stockholms kyrkor. Däremot byggde Gustaf Andersson flera orglar i Östergötland, Värmland och Dalarna, samt även några verk i Finland. Gustaf Andersson verkade som orgelbyggare i Stockholm till 1861. Han flyttade från Kungsholms församling i Stockholm till Tärna 1871. (källa)
8. Varvs socken, Östergötland – socken i Östergötland i Aska härad. (källa)
9. Skamby i Kuddby församling, Östergötland (tio båtgravar synliga, en utgrävd 2005). (källa)
10. Helge Hundingsbane var en sagohjälte från Östergötland som förekommer i Völsungasagan samt i två avsnitt av den poetiska eddan. Han tillhörde Völsungaätten samt den östgötska ylvingaätten. Helges far sägs nämligen ha varit Sigmund Völsung, vilken även var far till Sigurd Fafnesbane, men hans mor var Borghild av Brålund från Östergötland. (källa)