Alfabet Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder alfabet, varianter, uttal och böjningar av alfabet

Alfabet synonym, annat ord för alfabet, vad betyder alfabet, förklaring, uttal och böjningar av alfabet.

Vad betyder och hur uttalas alfabet

Alfabet uttalas alfa|bet [al´f- äv. -e´t] och är ett substantiv -et; pl. alfabet.

Ordformer av alfabet

Singular

alfabet
obestämd grundform
alfabets
obestämd genitiv
alfabetet
bestämd grundform
alfabetets
bestämd genitiv

Plural

alfabet
obestämd grundform
alfabets
obestämd genitiv
alfabeten
bestämd grundform
alfabetens
bestämd genitiv

Alfabet är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Alfabet på Engelska

  • alphabet - the set of characters used to write a language: ", a, b, c ..."

Hur används ordet alfabet

  1. Hake (diakritiskt tecken) – ett diakritiskt tecken som används huvudsakligen i de baltiska språken och i de slaviska språk som skrivs med latinskt alfabet. (källa)
  2. De första hålremsorna var försedda med 5 rader hål och använde till en början ett alfabet, Baudot-koden, konstruerat 1870 (franskt patent 1874) av Émile Baudot. Senare kom 6-, 7- och slutligen 8-håls remsor. I dessa kan en hålrad användas för paritetskontroll. (källa)
  3. Ordet konsonant används som benämning på de bokstäver i ett alfabet som betecknar konsonantljud. Bokstaven Y kan i flera andra språk, däribland engelska och franska, motsvara en konsonant, en palatal approximant motsvarande det svenska j-ljudet, och det är också mycket vanligt i olika transkriptionssystem, till exempel pinyin och i transkription av arabiska. (källa)
  4. Kufisk skrift är ett formalistiskt slag av arabisk kalligrafi använd dekorativt på byggnader, keramik, textilier etc. Den är en av de äldsta arabiska skriftformerna och utvecklades i staden Kufas språkskola varifrån dess alfabet sedan spreds över hela det islamska väldet. Dess från början stela, rätvinkliga former utträngdes på 900- eller 1000-talet av en lättare, löpande rundskrift. (källa)
  5. Kurderna använder tre olika alfabet. I norra delarna av Kurdistan (Syrien och Turkiet) där de flesta kurder är kurmanjitalande används det latinska alfabetet. I hela södra Kurdistan (Irak och Iran) där de flesta kurder är soranitalande använder de sig av en variant av arabisk skrift. Vissa kurder använder sig även av yekgirtu, till exempel i kurdisk media. Yekgirtu är en form av latinska bokstäver som är förenklat och anpassat till både soranitalande kurder och kurmanjitalande kurder. (källa)
  6. Av dessa kombinationer av "långa" och "korta" har bara E, K, M och N överlevt från det andra alfabetet till dagens internationella morsealfabet. Från tredje alfabetet känner vi idag igen A, B, D, H, I, S, T, U, V och W. (källa)
  7. Omfattande personregister görs för att underlätta forskningen i böcker om historiska ämnen. Ett flertal avdelningar kan då ställas upp, där personerna anges efter exempelvis såväl nationalitet, fursteätt och alfabet, och där även många personer som endast omnämns gruppvis eller som substantiv, i en flytande text utan många personnamn, namnges i ett särskilt register upplagt textsida för textsida. (källa)
  8. Polska (język polski eller polszczyzna) är ett västslaviskt språk talat i Polen. Med 55 miljoner talare är det nästörsta slaviska språket. Polska talas förutom i Polen, där det är officiellt språk, även av betydande minoriteter i Vitryssland, Litauen, Ukraina, Tyskland och USA. Det skrivs med det polska alfabetet. (källa)
  9. Japanskt tal använder endast tryck, alltså hög volym för betoning. Tonmelodi används inte för betoning. Exempel: Orden ame (tryck på a:et, regn) och ame (tryck på me, hårt godis/karamell) är i romerskt alfabet samma ord, men betydelsen är olika. I japansk skrift skrivs ordet med olika Kanji för att särskilja betydelse (regn:雨、karamell:飴). (källa)
  10. Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. "Runraden" kallas futhark på grund av de sex första runornas ordningsföljd: ᚠᚢᚦᚮᚱᚴ (jämför alfabet). De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet. Runorna fick också en renässans på 1600-talet genom Johannes Bureus som bland annat tryckte en lärobok med runor för skolbruk. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.