Arbetsamhet Synonymer Betyder Uttal

• flit

Hur används ordet arbetsamhet

1. När Fridhem startade sin folkbildning 1873 var tanken att bilda den yngre vuxna befolkningen på landsbygden. De första stadgarna berättar att: "Skolans ändamål är att åt yngre män meddela sådan undervisning, som befordrar medborgerlig bildning, gudsfruktan, sedlighet, fosterlandskärlek, arbetsamhet, redbarhet och medborgerliga dygder..." Fridhem var en skola av sin tid, kristendomen ansågs t.ex. självklar. Det kan påpekas att dagarna börjades och avslutades med bön och sång, trots detta har det aldrig funnits någon kyrklig anknytning eller annat utomstående religiöst inflytande över Fridhem. Undervisningen vittnade inte heller om annat än att meddela basala kunskaper i ämnen som räkning, innantilläsning, historia och naturlära. (källa)
2. År 1875 inrättade Föreningen till minne af konung Oskar I och drottning Josefina (stiftad 1873), under ledning av främst Gustaf Fridolf Almquist, på platsen en förbättringsanstalt för "vanartiga barn", benämnd Åkerbrukskolonin Hall, efter förebild av de franska Mettray (1839) och Val-d'Yèvre (1847), om vilka Knut Olivecrona 1873 utgivit redogörelser. Anstalten hade till uppgift att från hela Sverige ta emot pojkar i åldern 10-15 år, "vilka begått brottsliga handlingar eller ådagalagt grövre vanart, samt att återföra och uppfostra dem till gudsfruktan, arbetsamhet och goda seder". (källa)
3. Kransblommiga växter har en egendomlig utformning av delfrukterna, nämligen det lilla knöl- eller valkformiga bihang vid deras bas, som benämnes foten och som kan anses för ett från fruktfästet lösgjort parti. Hos blåsugesläktet (Ajuga) är denna "fot" starkt utvecklad, liksom hos brunörtssläktet (Prunella), frossörtssläktet (Scutellaria) och framförallt hos gulplister (Lamiastrum galeobdolon), där den köttiga foten upptar 1/3 av fruktens hela längd. Samma egendomliga organ återfinnes hos flera strävbladiga växter, till exempel lungörtssläktet (Pulmonaria) och vallörtssläktet (Symphytum), där en liten vitaktig tapp utgår från den svarta fruktens skålformiga fästyta. Man har funnit, att detta organ i sina celler innehåller fet olja, och hos flera växter, särskilt blåsugesläktet, uppsöka myror de mogna frukterna för att bortsläpa dem till sina bon, varvid de i synnerhet ses intressera sig för den så kallade foten. De växter, på vilka myror sålunda gärna uppehåller sig, lockade av någon välfägnad eller andra förmåner, kallas myrmekofila (myrlockande eller myrvänner): de har tagit myrans arbetsamhet i sin tjänst, i detta fall för fruktspridningens räkning. Sugor saknar varje annat spridningsmedel. Det är däremot ovisst, vartill myrorna bruka dess små frukters oljehaltiga bihang, men i några andra fall är det ådalagt, att det tjänar myror och andra smådjur till föda. (källa)
4. Aall utnämndes 1840 till överrättsassessor i Bergen samt 1846 till amtman i Bratsbergs amt. I stortinget representerade Aall två gånger Bergen (1842 och 1845), och från 1851 till 1869 var han sitt amts ständige representant, utom 1857, då han undanbad sig omval. Hans arbetsamhet, mångsidighet och oberoende ekonomiska ställning gjorde honom till en av stortingets mest inflytelserike medlemmar, från 1851 till 1869 blev han alltid vald till president. År 1877 tog han avsked från amtmansämbetet, utan att anhålla om pension, men stortinget beviljade honom 1878 utan debatt en årlig nationalbelöning av 6 000 kronor. Vid Köpenhamns universitets jubelfest 1879 blev han juris hedersdoktor. (källa)