Vad betyder och hur uttalas arkivarbete
Arkivarbete uttalas ark|iv|arbete.
Ordformer och varianter av arkivarbete
Singular
- arkivarbete
- obestämd grundform
- arkivarbetes
- obestämd genitiv
- arkivarbetet
- bestämd grundform
- arkivarbetets
- bestämd genitiv
Plural
- arkivarbeten
- obestämd grundform
- arkivarbetens
- obestämd genitiv
- arkivarbetena
- bestämd grundform
- arkivarbetenas
- bestämd genitiv
Arkivarbete är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet arkivarbete
Acfd Regionalt arkivarbete.
Arkivens Hus är ett samarbetsprojekt mellan olika arkivinstitutioner i Helsingborg, som startade våren 2007. Man arrangerar offentliga föreläsningar kring olika ämnen, bland annat om arkivarbete, företagshistoria och släktforskning. Föreläsningarna äger oftast rum i Stadsarkivet i Helsingborgs lokaler vid hamnen på Söder. Meningen med föreläsningarna är att visa på de möjligheter och resurser som stadens arkivinstitutioner ger. De arkivinstitutioner som ingår i samarbetet är Helsingborgs stadsarkiv, Helsingborgs Folkrörelsearkiv, Helsingborgs släktforskare- och bygdeförening, Skånes Näringslivsarkiv och Föreningen Idrottsarkivet.
För att åskådliggöra Riddarholmens historiska utveckling lät Statens fastighetsverk (SFV) skapa två naturtrogna bronsmodeller i högrelief visande den medeltida bebyggelsen på Riddarholmen kring 1620 och öns Riddarholmskyrkan och palats under glansperioden kring 1750. Enligt SFV har det aldrig tidigare gjorts någon modell visande Riddarholmen vid 1620-talet respektive 1750-talet. Resultatet krävde ett omfattande arkivarbete eftersom ingen exakt vet hur det såg ut vid dessa båda tidpunkter. En stor mängd bilder och ritningar ligger till grund för modellernas utformning. Modellerna visar hur det kan ha sett ut. Meningen är även att synskadade skall kunna "känna" på modellen. För att underlätta står texten även i punktskrift.
Hirn blev filosofie magister 1948. Hon utförde sitt livsverk vid Finlands nationalmuseum, som hon knutits till redan 1923, var 1931–1949 biträdande amanuens och 1949–1970 amanuens. Som föreståndare för historiska avdelningens bildarkiv skapade Hirn ett av landets mångsidigaste personhistoriska bildarkiv, som i dag ingår i Museiverkets kulturhistoriska avdelnings bildarkiv. Genom sitt arkivarbete utvecklades hon till en av landets främsta kännare av finländskt kulturhistoriskt bildmaterial.
