Synonymer till avlägsen
Vad betyder och hur uttalas avlägsen
Avlägsen uttalas av|lägsen avlägset avlägsna.
Ordformer och varianter av avlägsen
Avlägsen är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet avlägsen
Det har hävdats av lingvister som Elias Wessén och Dietrich Hoffman att det gotiska språket skall stå särskilt nära de nordiska tungomålen sett ur ett språkhistoriskt perspektiv och då i synnerhet gutniskan på Gotland. I en avlägsen forntid tänker man sig att den östgermanska språkgruppen (till vilken gotiskan hör) och den nordgermanska utgjort en särskild gren skild från den västgermanska. Benämningen på tamdjuret får på både gotiska och gutniska är lamb, vilket är unikt bland germanska språk, som annars har olika beteckningar för fåret och dess ungar.
Den afrikanska vildhunden eller hyenhunden (Lycaon pictus) är ett däggdjur inom familjen hunddjur, därigenom avlägsen släkting till tamhunden och den enda arten inom släktet Lycaon.
En radiotelefon eller kommunikationsradio, komradio, är en radioapparat som är både sändare och mottagare, en så kallad transceiver. Kommunikationsradio används i många sammanhang, till exempel inom flygtrafik, sjöfart och räddningstjänst samt av radioamatörer, jägare, industrin, polisen med flera på därtill reserverade frekvenser. En bärbar kommunikationsradio kallas ofta walkie-talkie. Mobiltelefoner räknas i allmänhet inte som radiotelefoner, då samtal direkt mellan telefonerna inte är möjliga. Amatörradio faller ofta utanför begreppet kommunikationsradio, eftersom ändamålet inte är överföringen av information, utan det är mediet i sig som är av intresse, och många är inte sändaramatörer utan lyssnar mest på andras trafik eller avlägsen rundradio.
En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna. Den överglänser sin värdgalax så mycket, att denna inte tidigare har kunnat observeras. Först med hjälp av fotografisk CCD-teknik och senare adaptiv optik har många värdgalaxer kunnat påvisas. Kvasaren är vanligtvis ett förhållandevis litet objekt och många ligger på ofantligt stora avstånd från jorden.
Om strålar som utgått från en mycket avlägsen lysande punkt, till exempel en stjärna eller en punkt på solen, och därför kan anses som parallella, infaller mot en konvergerande lins, sammanbryts de efter sin passage genom linsen till en bestämd punkt på den axel som är parallell med dem.
Med ljud menas inte bara den mekaniska vågrörelsen, utan även hörselförnimmelsen. Ljudvågor transporterar relativt lite effekt. En talande person sänder bara ut någon tusendels watt, vilket verkar rimligt då det inte är någon större ansträngning att tala. Ljud vore i stort sett utan intresse, ja, ljud skulle faktiskt inte ens finnas, om det inte fanns djur som exempelvis vi människor som kunde uppfatta små tryckvariationer i luft med hörseln. Vid ett frågeprogram på radio, Svar idag ställdes en gång frågan, huruvida det uppstår ljud då exempelvis en sten faller i marken från ett berg på en avlägsen planet. Svaret från experten (sannolikt astronomen Peter Nilson) blev något förbryllande: "I princip, nej." Han förklarade, att om det inte finns någon organism närvarande som är utrustad med ett sinnesorgan som uppfattar sådana skillnader i luftens täthet som vi definierar som ljud, så uppstår heller inga ljud. Skillnader i planetens gasatmosfär i form av tryckskillnader skulle visserligen uppstå, men inte det vi kallar ljud. Detta kan i förstone låta paradoxalt, men 'ljud' i dess betydelse av 'hörselförnimmelse' är ingen naturlag. Därtill fordras en organism som kan uppfatta och tolka ljudvågor som just ljud. För oss människor är det exempelvis fullkomligt irrelevant i vad mån personer i vår omgivning alstrar elektromagnetiska fält förutom synligt ljus, eftersom vi, i motsats till vissa fiskar, saknar ett sinne som specifikt registrerar annan elektromagnetism än synligt ljus. Beträffande sådan elektromagnetism är vi således helt "döva".
Det finns i huvudsak två skilda uppfattningar om nationalstatens framväxt. Den ena, primordialismen, hävdar att den bygger på nationer som har sin grund i en avlägsen forntid och är av naturen. Primordialismen är den vanligaste teorin inom nationalismen.
En exakt tidpunkt för Ragnarök finns inte. Det beskrivs som en serie händelser i en avlägsen framtid. Någon direkt orsak nämns inte heller i de gamla källorna.
Då mängden kanaler är begränsad, är det under vissa omständigheter möjligt att en repeater störs av en annan avlägsen repeater på samma frekvens (på grund av s.k. konditioner). För att minska effekterna av detta är en övergång till obligatorisk subton under genomförande.
Trots det hängivna insamlingsarbetet och de noggranna avbildningar som utfördes är 1600-talets runforskning till stora delar präglad av de storvulna och föga verklighetsförankrade idéer, som framför allt Olof Rudbeck d.ä. stod för. Exempelvis kunde runstenarna dateras till en mycket avlägsen tid, i vissa fall till strax efter syndafloden. Till den viktigaste insatsen av bestående värde – förutom alla runstensavbildningar – hör Magnus Celsius' dechiffrering av de stavlösa runorna (eller hälsingerunorna) 1674.
Avlägsen på Engelska
- distant, remote
- in the distant future, remote villages, you haven't the faintest chance of winning!
