Besörja synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas besörja

Besörja uttalas be|sörja besörjde.

Besörja betyder (åld.) ha hand om och sköta.

Ordformer och varianter av besörja

Besörja är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet besörja

Paris har ett omfattande pendeltågsnät med RER-tåg. Under centrala Paris går pendeltågen i långa tunnlar med underjordiska stationer, utanför staden går de i marknivå. Linjerna är uppkallade efter alfabetet och heter Linje A, B, C, D och E. Till Disneyland utanför Paris går pendeltågslinje A (röd på kartan) mot Marne-la-Vallée. Till storflygplatsen Charles de Gaulle går linje B (blå på kartan). RER-tågen A-linje besörjer transport mellan centrala staden till området La Défense.

Sverige befann sig oavbrutet i krig, omväxlande mot Danmark, Ryssland och Polen, under 1600-talets första decennier. Industrin för tillverkning av vapen var outvecklad och behovet av värjor och bajonetter fick ombesörjas genom dyr import. På 1620-talet gav kung Gustav II Adolf i uppdrag åt Claes Fleming (1592–1644) att anlägga en vapensmedja, där vapen skulle tillverkas. Fleming hade ålagts av Gustav II Adolf att "besörja klingsmidets införande i Riket". Till detta ändamål värvade han smeder från "knivstaden" Solingen i Tyskland till Wira. Claes Fleming var amiral och riksråd. Han var Stockholms förste överståthållare och han var en drivande kraft i regleringen av huvudstadens malmar. Under sin ämbetstid bedrev Fleming ett omfattande arbete med reglering av stadens gatunät och med rationalisering av stadsförvaltningen. Fleminggatan på Kungsholmen i Stockholm fick sitt namn 1885 efter amiralen Claes Fleming.

År 1818 vände sig Borgerskapets äldste till magistraten i Göteborg med en skrivelse, där de "framhöllo nyttan och behovet av" en liknande Drätselkommission som inrättats i Stockholms stad och Gävle stad. Två förslag sändes till Kungl. Maj:t, som i huvudsak godkände magistratens förslag och utfärdade ett reglemente den 21 maj 1819. Under landshövdingens ordförandeskap skulle Drätselkommissionen bestå av tre ledamöter ur borgerskapet, valda vid allmän rådstuga, samt tre ur magistraten, bland vilka politiborgmästaren var självskriven samt blev landshövdingens ersättare. Kommissionen skulle "bevaka och förvalta stadens medel och räntor så till inkomster som utgifter samt att besörja om redogörelsen därför och kontrollera däröver". Stadens första Drätselkammare bildades genom nytt reglemente den 11 december 1863, och tog i allts väsentligt över kommissionens uppgifter. Stadsfullmäktige beslöt den 17 december 1931 att en kommunal centralstyrelse skulle inrättas, med namnet Stadskollegium, och den 1 februari 1932 trädde den ikraft. Drätselkammarens uppgifter begränsades därmed till att främst ha en förvaltande roll, där första avdelningen fick en penningeförvaltande styrelse, medan andra avdelningen skötte fastighetsförvaltningen.