Deusexmachina Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet deusexmachina

1. Ska man hårdra det är Life itself som en enda lång räcka av deus ex machina-situationer, fast då av mindre godartat slag. Här kommer ingen plötsligt uppdykande gud till räddning, snarare är det slumpen som attackerar från sidan. Kanske i form av en buss. (källa)
2. Att skriva om saker och ting utan att begränsas av vad som för tillfället är möjligt förefaller alltid ha fascinerat författare och läsare. Berättelser om gudar och övermänniskor, väl illustrerat av Gilgamesheposet, eller fabler med talande djur finns från väldigt tidigt i den skrivna historien. Dessa ligger nära science fiction, men de innehåller i regel inte några försök att knyta an till verklig teknik eller ens extrapoleringar av hur framtida teknik skulle kunna se ut. Lösningar kom till exempel ofta i form av deus ex machina, utan några anspråk på mänsklig inblandning. (källa)
3. Poppaea Sabina hade före sin kärleksaffär med Nero varit gift två gånger. Till skillnad från rollgestalten i operan var Otho (Ottone), hennes make, vän med Nero (Nerone). Han riktade själv Neros uppmärksamhet på Poppaeas (Poppeas) behag. Neros gestalt, den paranoide tyrannen och modermördaren, hämtade Monteverdi direkt från Tacitus utan några större ändringar och likaså filosofen Seneca och kejsarinnan Claudia Octavia. Men vissa nya motiv tillfördes för att åstadkomma den för barockoperan obligatoriska intrigen (en man mellan tre rivaliserande kvinnor, Ottone mellan kejsarinnan, Poppea och Drusilla). I sann barockanda framträder även några gudomliga väsen, däribland Pallade (Minerva), som varslar om döden, och Amore (Amor), som genom sitt Deus ex machina-uppdykande räddar skyddslingen Poppea från att bli mördad. Busenello och Monteverdi har dock själva uppfunnit de folkliga gestalterna: de båda ammorna, soldaterna samt pagen och dennes älskade. De är framförallt genom dem som Monteverdi breddar åskådarkretsen. De företräder folkmeningen. Det är de, inte Seneca, som drar de egentliga filosofiska konsekvenserna ur historien. Venedig var trots allt en republik. (källa)
4. Teatrarna under antiken var stora anläggningar, Dionysosteatern i Aten hade plats för 17 000 åskådare i en ungefärlig halvcirkel runt den runda spelplatsen som kallades orkestra. De ska inte förväxlas med den romerska amfiteatern som var cirkelrund eller oval med spelplatsen i mitten och avsedd för lättare underhållning. Längst fram i publiken satt präster och andra högt uppsatta personer. En samling byggnader var bakgrund till spelplatsen, de kallades skene. Byggnaderna fungerade som kuliss och omklädningsrum. De hade även vissa tekniska finesser, man kunde hissa ner gudar ovanifrån då de behövdes för att lösa situationer i dramat (deus ex machina). I golvet fanns luckor för att hissa upp figurer i dramat. Våld visades aldrig på scen. Istället gick skådespelarna in i skene och rullade sedan ut den döde på en vagn. (källa)
5. 16-årige Donnie är inte direkt den typiske amerikanske tonårskillen, han ser och upplever underliga saker, saker som är menade för honom. En natt faller en flygplansmotor ner i Donnies hus, av en tillfällighet blir han räddad av en man i kanindräkt som heter Frank. Frank säger att världen kommer att gå under om 28 dagar, 6 timmar, 42 minuter och 12 sekunder. Frank meddelar Donnie att han nu har en annan, högre mening med livet. Frank säger åt honom vad han ska göra och Donnie lyder för att han dels känner en tacksamhetsskuld till Frank och dels för att han nu ser en mening med livet. Filmen grundar sig även på Deus Ex Machina. (Som kan tolkas som Guds handling "An act of God".) Donnie blir tack vare Frank väldigt intresserad av tidsresor och han inser så småningom att han är avsedd att förändra något, frågan är bara vad. (källa)
6. En maskin, från latinets machina, är enligt klassisk definition en mekanisk anordning som omvandlar energi och/eller utför mekaniskt arbete. En modernare definition inkluderar även anordningar som saknar mekaniska rörelser, såsom elektronisk räknemaskin. (källa)
7. Den möjligtvis äldsta beskrivningen av en flytdocka finns i den italienska boken "Descrittione dell'artifitiosa machina" från 1560. Där presenteras flytdockan som en ny metod att bärga grundstötta fartyg. (källa)