Deuterium Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet deuterium

1. Det lättaste grundämnet är väte med den kemiska beteckningen H som står för hydrogen. Väte utgör tillsammans med helium de ursprungliga – och vanligaste – grundämnena i universum. Väte består av en proton och en elektron. Deuterium och tritium är väteisotoper med en respektive två neutroner. (källa)
2. Väte är det enda atomslag förutom radon och torium som har egna namn för några av sina isotoper. Symbolerna D och T används ibland, inofficiellt, för deuterium (2H) respektive tritium (3H). Protium, deuterium och tritium finns naturligt. Ytterligare några kortlivade isotoper har producerats i partikelacceleratorer, nämligen 4H, 5H och 7H. (källa)
3. Objekt tillräckligt stora för att starta fusion (större än 13 Jupitermassor) kallas bruna dvärgar och dessa ligger storleksmässigt mellan de största gasjättarna och de stjärnor med lägst massa. De 13 Jupitermassorna är en tumregel snarare än en exakt vetenskap. Större objekt kommer att bränna det mesta av sitt deuterium och de mindre kommer bara bränna en liten del, och de med 13 Jupitermassor hamnar någonstans emellan. Mängden av deuterium som bränns beror inte bara på massan utan också på planetens sammansättning, speciellt mängden av helium och deuterium. (källa)
4. Neutronernas hastighet bestämmer deras rörelseenergi och deras förmåga att klyva olika typer av atomkärnor. Med några få undantag använder de kraftproducerande reaktorerna i världen så kallad termiska neutroner (med energier omkring 0,025 eV) för att klyva bränslets atomkärnor. De neutroner som sänds ut vid fissionen är dock i genomsnitt mycket snabbare och måste bromsas in. Denna inbromsning åstadkoms genom att låta neutronerna krocka med andra atomer i ett så kallat moderatormaterial och därmed ge ifrån sig en del av sin rörelseenergi. Bra moderatorer är i första hand de atomer med kärnor som är ungefär lika stora som en neutron, som till exempel väte eller dess isotop deuterium (som ger tungt vatten i förening med syre). Kol är dock också en god moderator. (källa)
5. Isotopkemin behandlar kemiska olikheter som uppstår mellan olika isotoper av ett grundämne. Isotopeffekterna är störst för mycket lätta grundämnen som till exempel väte. Ett exempel på detta är att tungt vatten, som innehåller väteisotopen deuterium, beter sig kemiskt annorlunda jämfört med vanligt vatten och därför kan framställas genom exempelvis destillering. Isotopskemi är också grundläggande för anrikning av radioaktiva grundämnen som uran. (källa)
6. Neutronernas hastighet bestämmer deras rörelseenergi och deras förmåga att klyva olika typer av atomkärnor. Med några få undantag använder de kraftproducerande reaktorerna i världen så kallad termiska neutroner (med energier omkring 0,025 eV) för att klyva bränslets atomkärnor. De neutroner som sänds ut vid fissionen är dock i genomsnitt mycket snabbare och måste bromsas in. Denna inbromsning åstadkoms genom att låta neutronerna krocka med andra atomer i ett så kallat moderatormaterial och därmed ge ifrån sig en del av sin rörelseenergi. Bra moderatorer är i första hand de med atomkärnor som är ungefär lika stora som en neutron, som till exempel väte eller dess isotop deuterium (som ger tungt vatten i förening med syre). Kol är dock också en god moderator. (källa)
7. Alla ämnen i det periodiska systemet har flera kända isotoper, varav de flesta är radioaktiva, men alla grundämnen upp till atomnummer 82 (bly) har minst en stabil isotop, med undantag av teknetium (atomnummer 43) och prometium (atomnummer 61). Som ett exempel kan det nämnas att det lättaste grundämnet väte har sju kända isotoper – varav de tre med längst halveringstid är protium (1H, stabil), deuterium (2H, stabil) och tritium (3H, sönderfaller med en halveringstid om 12,33 år). De andra kända isotoperna 4H, 5H, 6H och 7H har dock alla en halveringstid om mindre än en zeptosekund. Tritium är således nuklidkartans minsta radionuklid. (källa)
8. Till skillnad från deuterium är tritium radioaktivt. Isotopen avger betastrålning med mycket låg energi, 18,6 keV, och har en halveringstid på 12,33 år. Den låga energin gör att en Geigerräknare inte kan användas för att upptäcka tritium. (källa)
9. Ett sätt att åstadkomma den här fusionen av deuterium och tritium är att upphetta atomerna till extremt hög temperatur (över 100 miljoner grader) och högt tryck (8 atm). Eftersom inga material tål sådana temperaturer försöker man stänga inne den upphettade plasman i ett magnetfält inuti ett torusformad tank. Det kan vara en tokamak eller en stellarator. Än så länge klarar man bara detta under mycket kort tid. Neutronerna är opåverkade av magnetfältet och träffar tankens väggar som är täckt av en filt (en. blanket) som tar upp energin och där värmen förs bort med lämpligt kylmedium, till exempel vattenånga eller en gas som helium. En annan metod är tröghetsinnesluten fusion, att utsätta små kapslar med deuterium och tritium för intensiva laser-, röntgen- eller partikelpulser varvid fusionsprocesser kan starta. (källa)
10. Deuterium, av grekiska deuteros ("den andre"), vanligen kallat tungt väte, är en stabil isotop av väte, där atomkärnan innehåller en neutron utöver den proton som kännetecknar den vanliga väteisotopen protium. Deuterium utgör 0,0156 procent av vätet på jorden. (källa)