Doktrin synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Synonym till doktrin

• lära

Vad betyder och hur uttalas doktrin

Doktrin uttalas doktr|in [-i´n] -en -er.

Doktrin betyder teoretisk el. ensidig lära el. norm.

Ordformer och varianter av doktrin

Doktrin är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet doktrin

Gaullism (franska: gaullisme) syftar på politisk doktrin inspirerad av den franske motståndsledaren och senare president Charles de Gaulle, även om han själv motsatte sig etiketteringen. Gaullistisk ideologi, baserad på de Gaulles idéer och handlingar, förändrade sig och utvecklades med tiden. Kännetecknande är betoning på Frankrikes oberoende från andra stater, liksom bland annat beröringspunkter med socialkonservatismen, vilket medfört att den ofta uppfattas som en högerideologi, även om det också finns gaullister på vänsterkanten.

Land som ingen gjort anspråk på, exempelvis obebodda områden. Under 1700- och 1800-talen utvecklades en doktrin som gav kolonialmakterna rätten till den mark som beboddes av folk utan markägandesystem eller egentligt jordbruk, enligt samma princip som res nullius.

Ordet journal är från mitten 1300-talet, "bok med kyrkans tjänster", från engelsk-franska jurnal, '"en dag", ursprungligen från fornfranska jornel, "dag, tid, dagens arbete". Det fanns också som adjektiv/adverb i betydelsen "dagligen, varje dag", vilket hämtats från sena latinets diurnalis, "daglig" (se diurnal och latinets dies, "dag"). Betydelsen "bok för inventeringar och dagliga räkenskaper" är från sent 1400-tal. Betydelsen "personlig dagbok" finns i 1300-talets franska. Innebörden "daglig publikation" finns dokumenterad från 1728. -ist är ett agentadverbial-substantiverat suffix för att indikera efterlevnad av en viss doktrin eller sedvänja, det kommer från franska -iste och direkt från latinets -ista, från grekiska -istes ursprungligen agentadverbiala suffixet -tes.

Rätten består av ett flertal/några rättskällor, såsom statuter (skriven rätt), rättspraxis, förarbeten, doktrin och i vissa fall även sedvänja. Med ett gemensamt namn brukar de olika reglerna kallas normer, vilket inte är att förväxla med sociala normer.

Förutom dygder som tro, hopp och kärlek, att förkunna evangeliet och utöva barmhärtighet ingår i katolskt trosliv (så som det definierats sedan medeltiden) sju sakrament: dopet, konfirmationen, eukaristin, försoningen, de sjukas smörjelse, ordinationen och äktenskapet. Kyrkan vördar särskilt Jesu mor jungfru Maria såsom Guds moder. Utöver detta varierar betoning på teologi, doktrin och liturgi inom den största delkyrkan inom katolska kyrkan (den latinska kyrkan), östkatolska delkyrkor, samt religiösa institut och sällskap, inklusive munk- och nunneordnar.

I kiliasmens historia kan man urskilja tre perioder. Under de första århundradena efter vår tideräknings kronologi utgjorde den en central doktrin i kristen eskatologi i form av förväntningar på en "andra ankomst" och upprättandet av Guds rike på jorden. Så småningom drev stora omvälvningar i stämnings- och tankelivet bort den från det kyrkligt legitimerade till det heretiska området. Av reformationens ledande män avvisades kiliasmen 1530 som vidskepelse, men vann istället så mycket större betydelse för de så kallade svärmarriktningarna. Slutligen har den sedan mitten av 1700-talet, främst genom pietismens förmedling, upplevt en renässans och i olika former vunnit betydelse för vida kretsar. I dag omfattas den av de flesta väckelsekristna rörelser.

Heretiska eller schismatiska författare (som till exempel Arius eller Novatianus) räknas inte bland kyrkofäderna. Andra som faller utanför gruppen är historiker (Gregorius av Tours) eller diktare (Prudentius), därför att deras böcker inte behandlar doktrinära ämnen. Det finns kyrkofäder som har blivit utdömda av kyrkan och ändå utövat ett sådant inflytande att de räknas som kyrkofäder, eller som senare blivit återupprättade (Origenes, Theodoros av Mopsuestia). Den romersk katolska kyrkan uppställer numera följande fordringar på dem som skall kunna betraktas som kyrkofäder i egentlig mening: antiquitas (uråldrighet), doctrina orthodoxa (ren lära), sanctitas vitae (heligt liv) och approbatio ecclesiae (kyrkans godkännande).

Doktriner och teorier om utkämpandet av kärnvapenkrig har skiftat genom åren. Enligt teorin om ömsesidig förintelse (mutual assured destruction), så innebär det fullskaliga kärnvapenkriget i praktiken att ingendera sidan kan gå segrande ur striden. Under det kalla kriget har det dock funnits militärteoretiker på såväl USA:s som Sovjetunionens sida som hävdat att ett överraskande anfall och utnyttjande av förstaslagsförmågan kan ge seger med för egen del acceptabla förluster.

Luftherravälde är ett centralt begrepp i USA:s militära doktrin och effektuerat genom dess flygvapnen. Försvarsalliansen Nato använder sig i sin terminologi av tre nivåer av dominans. Air parity är den lägsta nivån, air superiority är ett mellanläge och air supremacy innebär totalt luftherravälde.

Doktrin på Engelska

doctrine

a principle or principle advocated or taught as true