Draga Synonymer Betyder Uttal

• dra
• släpa

Hur används ordet draga

1. Det var en gång en konung, som med skiftande seger och nederlag, men alltid med ära styrde sitt diktarrike. Han hade slott, borgar och katedraler, mörka, gavlade gator och vårgröna hagar han hade en prinsessa, lika trolsk som elak, visa filosofer, fräcka narrar och larmande pöbel, med ett ord allt, som till en väl ordnad poetstat kunde höra, då han plötsligt en festkväll lämnade alltsammans i sticket för att som resande scholar draga ut och leta den vises sten. Förgäves skickades gråskäggiga sändebud till den skumma studiekammare, där han glömde bort åren bland Paracelsus' deglar och retorter. "Sire", sade de, "vänd hem igen. Ert rike väntar er. Äreporten är redan rest. Fontänerna rinna med vin. Narren har fått en ny våd scharlakan i sin kolt, och prinsessan står med solrosen i handen vid tornfönstret och väntar." Men alkemisten hörde dem ej. Brygderna och dekokterna upptogo hans tankar. Där hemma i diktarriket växte gräset över gångarna. Ljusen slocknade. Prinsessan blev så rynkig, att all hennes elakhet på långt avstånd kunde läsas ur ansiktet. Landet föll i lägervall. Och den vises sten? Vem har hittat den. (källa)
2. Diel-Lucas delade på 1800-talet in äpplen i vissa grupper. Kalviller är en av dessa grupper. Kalvill är en typ av äpple som främst kännetecknas av låg syrahalt och låg tanninhalt, många kalviller har en form som är knölig och åsig (kantäpple). En kalvill har ofta en bredd av 60/80mm. Kalviller är kända på grund av sin fina arom, som ofta påminner om hallon/jordgubbar. På vissa kalviller som har en stark röd färg är fruktköttet till färgen rött (som hos Röd Höstkalvill), och ger en röd äpplemust. Kalviller finns beskrivna redan på 1500-talet. Gränsen mellan kalviller och andra äpplesorter är svår att draga. Den tyske pomologen Th. Engelbrecht räknade in Sävstaholm i kalvillernas grupp vilket andra pomologer vanligtvis inte gör. (källa)
3. På klinik - Som ett arv av den hedniska likvakan som till skillnad från lit de parade tar större plats i Sverige kallas bisättning. Bisättningen-i-sig är ett vidare begrepp som till skillnad från likvakan innefattar hela svepelseprocessen som idag enligt 2000-talets begravningsseder innefattar kistläggningen, klädnaden/svepelsen, bäddning i kistan, transport av kistan till bisättningslokal och placering av kistan i bisättningslokal. Likskådningen, som kan vara en alternativ del av bisättningen sker i en s.k. "bisättningslokal" så snart som möjligt denna är ledig. Valet av bisättningslokal och medföljande ritualer beror till stor del på de geografiska omständigheter kring dödsfallet. Eftersom majoriteten av dagens dödsfall sker på kliniska institutioner såsom sjukhus, vårdhem och äldreboenden där ofta ett s.k. visningsrum finns tillgängligt för ett sista avsked. Å andra sidan sker den formella likvisningen efter kistbäddningen genomförts. En klinisk bisättningslokal eller visningsrum innefattar att den bortgångne beskrives i rummets centrum fint ligga bäddad i en sjukhussäng varav omkring denne stolar placerats. På rummets nattduksbord står ett tänt ljus placerat där även näsdukar bör vara tillgängliga.Inför att de anhöriga anlänt till institutionen ansvarar vårdpersonal för all form av iordningställande av den döde som exempelvist inkluderar att rengöra och iklä denna patientskjorta alternativt egna kläder. All potentiell vårdutrustning avlägsnas. Däremot förekommer det undantag då anhöriga vid önskan tillåts delta i iordningställandet. (källa)
4. Sakprosa är dels det skriftspråk och den stilart som eftersträvas i informerande text utan litterära ambitioner, dels texter skrivna i informerande syfte. "Sakprosa" har alltså två betydelser: det är en stil, och en genre. Till exempel skrivs en encyklopedi som Wikipedia i sakprosastil, och består av texter i sakprosagenren. Andra exempel på sakprosatexter är recept, bruksanvisningar och nyhetsartiklar. (källa)
5. Vårsång, text: Frithiof Grafström, musik: Jacob Axel Josephson, se Vårliga vindar draga. (källa)
6. Draga (kulle), Federationen Bosnien och Hercegovina, 45.10528°N 15.93889°Ö / 45.10528, 15.93889 (Draga (kulle)). (källa)