Dryga ut Synonymer Betyder Uttal

• förlänga

Hur används ordet dryga ut

1. Guacamole består av mosad avokado som blandas med kryddor efter smak, såsom vitlök, tomat, färsk koriander, chilipeppar och saft från lime eller citron. För att dryga ut guacamolen kan exempelvis yoghurt, gräddfil eller crème fraîche användas. (källa)
2. Knäck är en vanlig typ av hemgjort julgodis bestående av lika delar sirap, socker och grädde som kokas ihop och som ofta smaksätts med hackad mandel. När smeten har kokats ihop till lagom konsistens, som kan vara mjuk till mycket hård, beroende på tycke och smak, fördelas den i veckade små knäckformar av papper där den får stelna. Det har också varit vanligt att tillsätta till exempel skorpsmulor eller kokosflingor, för att dryga ut, och bakpulver, för att knäcken skall bli porös. Knäck görs traditionellt med ljus sirap, men det går även att använda mörk sirap för en mindre söt och mer påtagligt nötig smak. (källa)
3. Mjöldryga (mjölöka) (lat. Secale cornutum) är ett vilstadium, så kallade sklerotier, av sporsäcksvampen Claviceps purpurea. Denna är en parasitisk svamp som angriper flera vilda gräs, men även sädesslag som råg, korn, ris och vete. Det är dock vanligast att råg drabbas då den blommar länge vilket gör den mer utsatt för mjöldrygeinfektion. Inom jordbruket är den därför en växtsjukdom. Namnet mjöldryga kommer av att de svartvioletta och böjda sklerotierna förr ansågs "dryga ut" mjölet. Sklerotierna innehåller dock flera starkt giftiga alkaloider, bland annat ergotamin, ergometrin, ergocristin, ergocryptin, ergocornin och histamin, och svår förgiftning kunde bli följden av att äta bröd med förekomsten av mjöldryga. (källa)
4. Billigare oljefärger, av så kallad studiekvalité, innehåller ofta ett fyllnadsmedel för att dryga ut färgen och har således lägre pigmentkoncentration. Oljefärger av konstnärskvalité har högre pigmentkoncentration och för dessa används även mer påkostade pigment. Konstnärsfärgerna brukar vara uppdelade i olika serier utifrån prisnivå, och det är huvudsakligen pigmentkostnaden som styr denna. (källa)
5. Deltagande kan ske i grupp eller individuellt och eftersom det alltid finns möjlighet att gissa sig till rätt svar så krävs inga förkunskaper för att delta, därför passar tipspromenader för nästan alla åldrar. Tipspromenader brukar hållas utomhus, under förutsättning att vädret lämpar sig för utomhusaktiviteter. Om det finns tillräckligt mycket snö på marken så kan man åka längdskidor på tipspromenaden istället för att gå. Ofta finns då skidspår utlagda längs banan. Det finns föreningar som regelbundet anordnar tipspromenader, för exempelvis idrottsföreningar kan det vara ett sätt att dryga ut ekonomin. Tipspromenader förekommer även under diverse evenemang och vid privata tillställningar. (källa)
6. Efter kläckningen består ungarnas föda uteslutande av insekter och småkryp, en diet som den lever av under cirka 3–8 veckor. Därefter övergår dieten successivt till en proteinfattigare vegetabilisk kost som består av klövrar, gräs och frön av exempelvis stjärnblommor, dånsläktet och trampörter. Om vintern kan den få svårt att födosöka om snön har för hård skare då de inte kan gräva sig ned till marken. Vid sådanna tillfällen kan stora mängder dö av svält. Vintertid kan de dryga ut dieten med enbär. (källa)
7. För flertalet djur – undantaget exempelvis saltvattenlevande fiskar – är saltvatten inte tjänligt som dricksvatten i större mängder. Det beror på att saltvatten orsakar uttorkning i och med att saltvatten är en hyperton lösning och cellerna därför genom osmos töms på vätska, för att samma jonkoncentration ska uppnås innanför cellernas membran som i deras omgivning. Överlevnadsexperiment har visat att människokroppen kan tillgodogöra sig 1–3 deciliter havsvatten per dygn, beroende på kroppsvikt och om man har annat vatten att dryga ut saltvattnet med. Vid större mängder riskerar man nedsatt njurfunktion vilket försämrar allmäntillståndet mer än enbart vätskebristen skulle göra. Däremot går det bra att koka till exempel fisk, kött eller grönsaker i havsvatten, och sedan äta livsmedlen. Pasta och ris blir däremot för salt, eftersom dessa varor suger åt sig mycket av vattnet och därmed saltet. (källa)
8. Ströbröd eller skorpmjöl består av finfördelat bröd som används i matlagningen. I Sverige är detta mjöl ganska grovt rivet och ofta torkat. En ännu grövre variant från Japan med större smulor heter panko (パン粉). Det finaste ströbrödet görs av vitt bröd, ofta franskbröd, men också ströbröd av mörkt bröd förekommer i en del recept. Ett sådant är skånsk äppelkaka som ursprungligen gjordes med ströbröd av rågbröd. Vanligast är att vitt ströbröd används vid panering, för att dryga ut och binda fettet i köttfärsen till köttfärslimpa och köttbullar, som fyllning i kalkon och för att bröa bakformar. (källa)
9. Sojakött är avfettat sojaprotein. Det finns i många olika former, till exempel granulat (färs), strimlor, grytbitar, filéer och biffar. Sojakött har neutral smak och kan smaksättas efter eget tycke. Sojakött innehåller fullvärdigt protein, mineraler, fibrer och är fritt från kolesterol. Sojakött äts mestadels av veganer och vegetarianer som ersättning för animaliskt kött. I USA och Storbritannien är det vanligt förekommande i storköksproduktion som ett billigt sätt att dryga ut köttbaserade rätter. (källa)
10. Även om statarnas villkor var reglerade i ett bindande kontrakt på ett år, ouppsägligt för båda parter under året, blev vissa statare i det närmaste livegna på de gårdar där de var anställda. På grund av den begränsade kontantlönen förekom det att statare hamnade i skuld hos gårdens butik där olika förnödenheter såldes, och inte kunde lösa skulden. Således kunde de inte heller flytta till någon annan tjänst när kontraktstiden gått ut. Trots detta var det mycket vanligt att statare regelbundet flyttade till en annan gård när årskontraktet löpt ut. Statarhustrurna var formellt inte tvungna att arbeta, men många statare önskade att hustrun skulle kunna få lönearbete på gården för att dryga ut inkomsterna. Ett sådant typiskt lönearbete kunde vara att mjölka kor. Den del av lönen som betalades in natura kallades stat. (källa)