Erkänna Synonymer Betyder Uttal

• bekänna
• bikta
• medge
• medgiva
• tillstå

Hur används ordet erkänna

1. SVT har extremt hårda regler kring marknadsföring och reklam. Ändå vägrar public service-bolaget erkänna att man gjort något fel i fallet Pagan Fury. (källa)
2. "Charles Bonnet syndrom" är hallucinationer som drabbar synskadade men mentalt friska personer just på grund av brist på naturliga synintryck. Sådana hallucinationer kan bestå av färgade rutor som rör sig, men är ofta figurer, ansikten – ibland deformerade – eller en sorts tecknad film. Innehållet är helt anonymt för personen, vilket markant skiljer det från psykopatologiska hallucinationer. Ungefär 10 % av de synskadade eller blinda tros uppleva sådant (vissa källor anger ända upp till 30 %). De allra flesta är dock mycket ovilliga att erkänna det, av rädsla för att stämplas som sinnessjuka. (källa)
3. Inom Romersk-katolska kyrkan har man sedan högmedeltiden en formell procedur för att erkänna någon som helgon. Man skiljer till exempel mellan beatifikation (saligförklaring) och kanonisation (helgonförklaring). Det första steget i en helgonförklaringsprocess är att kyrkan förklarar kandidaten som vördnadsvärd, vilket betyder att en grundlig undersökning genomförts av kyrkan för att se om det finns och i så fall bekräfta så kallade "heroiska dygder". När detta är gjort behövs ett vetenskapligt undersökt och bekräftat mirakel i kandidatens namn, för att vederbörande skall kunna saligförklaras av kyrkan. Efter detta krävs ytterligare att ett mirakel i den saligförklarades namn har skett och på samma sätt blivit undersökt och bevisat för, att vederbörande skall kunna helgonförklaras av påven i Rom. Vördnadsvärd innebär att det är tillåtet för de troende inom en provins eller ett stift att vörda kandidaten det handlar om. Före dessa steg genomförs rigorösa utredningar om personens liv. Det tar oftast många år, ibland decennier eller rentav sekler innan någon blir beatificerad/saligförklarad eller kanoniserad/helgonförklarad. Undantag existerar dock, se till exempel Moder Teresa. (källa)
4. 1585–1598: Konflikten mellan katoliker och protestanter utökas av allianser utanför landets gränser. Protestanterna stöder sina trosfränder i Nederländerna som revolterar mot Spanien och katolikerna finner stöd hos Filip II av Spanien. Slaget vid Coutras 20 oktober 1587 åtföljs av Journée des Barricades 12 maj 1588 då kungen Henrik III, som innerligt hatas av katolikerna, tvingas fly Paris. Samma år försöker han göra slut på ligan genom att låta mörda deras ledare, hertigen av Guise och hans bror kardinalen av Lorraine, i Blois. Henrik blir själv mördad följande år av en fanatisk munk som därmed gör Henrik av Navarra, protestanternas ledare, till ny fransk kung. Som Henrik IV tvingas han återta sitt kungadöme från den katolska ligan som vägrar erkänna honom (slaget vid d'Arques 21 september 1589, slaget vid Ivry 14 mars 1590). Då han konverterar till katolicismen 1593 öppnas Paris portar och han lyckas samla många trogna kring kronan. Ett krig mot Filip II 1595–1598 slutar med freden i Vervins och att Filip II av Spanien tvingas lämna Frankrike. Henrik gör slutligen slut på de religiösa krigen med ediktet i Nantes 1598. (källa)
5. Området blev tidigt ett centrum för buddhism och hinduism, där en för området särpräglad shaivism uppkom. 1349 omvändes Kashmirs härskare Shah Mirza till islam och kungahusen skulle därefter i fem hundra år erkänna sig till denna religion. Kashmir regerades under de århundradena av Mogulriket och abdalistammen genom huset Durrani. 1820 annekterades Kashmir av sikher och deras ledare Ranjit Singh, för att 1846 hamna under Storbritannien som satte Gulab Singh att administrera området. Storbritannien drog senare tillbaka från området 1947, varefter Kashmir varit anledning till svåra konflikter mellan staterna Indien och Pakistan, vilket givit upphov till flera krig. Kashmirkonflikten har varit en av efterkrigstidens mest komplicerade internationella frågor, och flera brott mot de mänskliga rättigheterna har rapporterats därifrån. (källa)
6. Ett missbruk är felanvändning av exempelvis droger, förtroenden eller andra saker som anses skadligt eller sjukligt. Oftast är den missbrukande personen beroende av substansen eller fenomenet som missbrukas även om den i många av fallen inte vill erkänna det. Normalt skiljer man på substansmissbruk och annat missbruk, även om bakomliggande psykologiska orsaker kan finnas. (källa)
7. Kristendom – Den majoritet av de kristna som förespråkar treenighetsläran (trinitarisk teologi) hävdar att en och samma gud har tre inre värden eller egenskaper, och menar alltså att kristendomen är en monoteistisk religion. Judar, muslimer och antitrinitariska kristna anser däremot att en kristendom där Gud och Jesus bevisligen samtidigt befunnit sig på olika platser måste vara polyteistisk. Eftersom alla dessa religioner har egna skrifter med tolkningar av Jesu natur kan de trots allt erkänna Jesus som Guds sändebud och att Jesus lära i grunden är monoteistisk, dock feltolkad av majoriteten kristna. Engudsläran är inom kristendomen en mindre riktning som utgår från att Gud är odelbar och inte tre i en. (källa)
8. Naturalisation innebär förvärv av medborgarrätt. Med naturalisation avses också, i synnerhet i historien, att erkänna ett utländskt adelskap som inhemskt. Naturalisation tillkommer oftast den som mångårigt vistats i ett land eller efter beslut av berörd myndighet. (källa)