Fina Synonymer Betyder Uttal

• vackra

Hur används ordet fina

1. Det är bra, jag och en annan yngre karl går och lånar böcker. Det händer alltid fina grejer här och nu ännu mer, det är la gött, säger Britt. (källa)
2. i äldre bemärkelse, en förmögen person med fina anor. (källa)
3. De kulor som skjuts när man blästrar är granulat. De kan bestå av fina glas- eller aluminiumkulor. (källa)
4. Gasutbyte sker hos vattenlevande isopoder med hjälp av bakkroppens benpar (pleopoder), som har fått en gälliknande funktion. Hos landgråsuggor är problemet med luftandning löst genom att samma benpar som hos vattenlevande isopoder fungerar som gälar har blivit genomsatta av fina kanalsystem, i vilka syre kan upptas ur luften. De syns på undersidan av en landgråsugga eftersom den inneslutna luften gör dem vita. (källa)
5. Det skålformiga boet placeras i träd, buskar eller häckar, ofta i granar och enar, men även i lövträd. Det består av fina kvistar, mossa och lavar och är invändigt vanligen fodrat med dun eller tagel. Den lägger i genomsnitt fyra till sex ägg, men tre till sju har observerats. Äggen är blåaktigt vita med små grå och rödbruna fläckar samlade kring tjockändan. Honan ruvar äggen i tolv till 14 dagar och båda föräldrarna tar sedan hand om ungarna, som blir flygga efter 13–17 dagar. Födan till ungarna, som huvudsakligen består av frön och frukt, bärs av föräldrarna i krävan. Grönfinken lägger vanligtvis två kullar per år. (källa)
6. Grönsångaren lever i ljus lövskog och blandskog, ofta bokskogar, och parkanläggningar. Den blir könsmogen efter ett år. Den huvudsakliga häckningstiden är maj till juli. Boet läggs i en håla på marken, vid en buske eller vid sidan av en tuva, bland löv och mossa, ofta bland trädrötter, och är väl dolt. Boet är stort, välvt som en gammaldags bakugn med rund öppning på sidan, byggt av grässtrån, torra blad och mossa, och fodras på botten med fina grässtrån. Honan lägger sex till sju ägg som hon ruvar i tolv till 14 dagar. Ungfåglarna stannar i boet i tolv till 13 dagar. Grönsångaren livnär sig på spindlar, blötdjur, bär, insekter och deras larver. (källa)
7. Häckningen påbörjas vanligtvis i april eller maj. Honan bygger ett skålformat bo, som placeras dolt, nära marken. De tre till fem äggen är mönstrade med ett nät av fina svarta linjer. Honan ruvar äggen i 12–14 dagar. De duniga ungarna är bostannare, och tas om hand av honan och hanen i ytterligare 11–13 dagar, tills de är flygga. Gulsparven lägger två till tre kullar per år. Boet kan plundras av gnagare och kråkfåglar och de adulta fåglarna jagas av rovfåglar. Gulsparven födosöker på marken. När det inte är häckningssäsong gör de det ofta tillsammans i mindre flockar. Dieten består huvudsakligen av frön, under häckningssäsongen kompletterat med ryggradslösa djur. Förändringar i människans jordbruksmetoder har gjort att populationen har minskar i Västeuropa, men dess stora population och mycket stora globala utbredningsområdet gör att gulsparven ändå klassas som livskraftig av IUCN. (källa)
8. Gängtappar används till att skära invändiga gängor med (oftast i metall) och är vanliga inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Med tappen skär man gängor i runda hål (invändiga gängor), så att man sedan kan sätta i en skruv i hålet. Gängtappar finns i tusentals varianter och dimensioner. Gängan på tappen brukar ha metrisk- (M) eller tumgänga (till exempel Whitworth-, UNC-, UNF- och Rörgänga). Det finns både grova (glesa) och fina (täta) gängor. Det finns dessutom olika slags tappar för olika slags material som till exempel gjutjärn, rostfritt stål, koppar och även för mjuka material som olika plaster (akryl eller polyester). Gängtappar finns i olika utföranden, beroende på om hålet är genomgående eller ett bottenhål. För riktigt stora hål så kan man i stället använda en gängfräs. Om man i stället vill skära gängor på en axel (utvändiga gängor), så används ett gängsnitt. (källa)
9. Hos hasseln är hänget, som gett ordningen namnet "hängeväxter", tydligt utpräglat i hanblomställningen. Det är ett långt, slakt, hängande, tätblommigt ax, som producerar stora mängder pollen och vajar av minsta vindil. Blomningen sker långt före lövsprickningen. Hanhängena bildas redan föregående år, liksom svenska träds knoppar i allmänhet, men övervintrar som knoppar utan några skyddande fjäll. Därför kan deras sträckning och blomning börja så snart dagsmejan gör sig kännbar, i mars eller april, ja ibland under blid och solig väderlek mitt i vintern. Ett hanhänge hos hasseln består av en lång huvudaxel med tättsittande skärmblad och inom vart och ett av dessa två tunna, sammanvuxna fjäll, nämligen två förblad, tillhörande den av fyra tvåkluvna ståndare (åtta ståndarknappar), bildade blomman. Honblommorna sitter i små knopplika ax, omgivna av vanliga knoppfjäll, mellan vilka de korta märkena skjuter fram som små purpurröda trådar. En honblomma består av ett mycket litet fruktämne och två trådlika märken, (jämför avenboken). Från blomningen till nötmognaden åtgår en tid av fem månader. Hasselns frukt är en typisk nötfrukt med ensamt frö, rikt på näringsförråd i hjärtbladen ("nötkärnan"), med benhård fruktvägg ("skalet") till fröets skydd. Välsmakligheten hos nötfröet beror på den fina nötoljan i näringsförrådet. (källa)