Flocka Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet flocka

1. Flockning är en process som används inom vattenrening. När flockning genomförs ska humus och oorganiska partiklar sammanfogas för att kunna avskiljas från vattnet. Flockningen sker genom att en fällningskemikalie tillsätts till råvatten under omrörning vilket gör att partiklarna sammanfogas till flockar. (källa)
2. Undulat (Melopsittacus undulatus) är en liten papegoja och enda art i det australiska släktet Melopsittacus. Undulaten är social och uppträder främst i mindre flockar men ibland i mycket stora flockar. Undulaten är en populär burfågel. (källa)
3. Arten bebor endast öppna slätter och kan synnerligen länge avstå från att dricka vatten. Gemsbocken släcker sin törst genom att förtära en del saftiga växter. I sina upp till 150 centimeter långa horn äger den ett mycket verksamt försvarsvapen. Djuret har ofta identifierats med mytologins enhörning och horn av gemsbock såldes i England under medeltiden som horn av enhörning. Födan består av gräs, rot, blad, kvistar och bär. Honor lever i flockar med cirka 30 individer. Hannar lever ofta ensam i närheten av flocken. Ibland sammansluter sig flera flockar till stora hjordar med 200 eller fler medlemmar och då ingår även hanarna. Det finns även mindre flockar med en alfahane. Ensamlevande hanar har ett revir som är cirka 25 km² stort och de försöker para sig med honorna av de flockar som finns i reviret. (källa)
4. Efter häckningen genomgår den en ruggningsperiod då den blir flygoförmögen under cirka 25 dagar. Under denna period samlas de i flockar på mindre än 30 individer i ett område nära häckningsplatsen. Efter ruggningen bildar de större flockar och lämnar häckningsområdet från slutet av augusti och under september för att flytta söderut. De når övervintringsområdena i slutet av hösten. Utanför häckningsperioden är arten en flockfågel och flockar på upp till 30 000 individer har rapporterats från Europa. Dock är det vanligast att observera dem i mindre flockar. (källa)
5. Den lever i familjegrupper som består av ett föräldrapar och deras ungar som kan härstamma från olika kullar. Ibland ansluter sig andra vuxna individer till gruppen. I vissa regioner markerar gruppen ett revir med avföring och urin. I andra regioner, där födotillgång är god förenar sig flera grupper till större flockar. Flockar med upp emot 80 individer har observerats. Schabrakschakalen är främst nattaktiv och i regioner med mycket människor är den bara aktiv på natten. (källa)
6. De är sociala djur som lever i flockar eller mindre grupper. Hästar och zebror lever i permanenta flockar, som ofta består av en ensam hane och en grupp honor, medan övriga hanar bildar "ungkarls"-flockar. Övriga arter inom släktet bildar tillfälliga flockar som ofta bara består under ett par månader och som antingen är enkönade eller mixade. Inom alla grupperingar råder strikt hierarki mellan individerna. Oftast är det den dominanta honan som kontrollerar fördelning av föda medan den dominanta hanen kontrollerar möjligheten till parning. (källa)
7. Huset innehöll 53 lägenheter varav den magnifikaste var en 3-etagevåning högst upp under lanterninen. Till denna flyttade konstnären Bruno Liljefors 1933. Han kallade bostaden "mitt lilla örnbo" och året om lät han terrassvåningens fönster stå öppna så att fåglar kunde flyga ut och in. Liljefors utfodrade fåglarna med hinkvis med fisk och kött för att komma riktigt nära sina modeller. En fiskgjuse skall ha övervintrat på elementet inne i lägenheten och det hände att fåglarna tappade sin mat på förbipasserande nere på Sankt Eriksgatan. Efter att Liljefors flyttade till Uppsala var man tvungen att sanera hela lägenheten samt riva upp trossbotten. De senare hyresgästerna hade fortsatta problem med fåglar som flockades utanför fönstren. (källa)
8. Sidensvans (Bombycilla garrulus) är en fågel som tillhör ordningen tättingar i familjen sidensvansar. Arten häckar i de nordligaste delarna av Eurasien och nordvästra Nordamerika. Vintertid kan den observeras i stora flockar längre söderut. (källa)
9. Sjöorren är en medelstor (44-54 centimeter) och kompakt andfågel. Hanen är svart och har en gul fläck mitt på näbben och en liten näbbknöl vid näbbroten. Honan saknar näbbknöl och är brungrå med ljusa kinder och brunsvart hjässa, lite påminnande om hona rödhuvad dykand. Benen hos bägge kön är svartbruna eller svartgrå. Sjöorren saknar vitt i vingen som den liknande arten svärta har. Rastande flockar håller ihop tätt, både tätare och individrikare än svärtan. Till skillnad från svärtan dyker den med ett litet hopp och med ihopfällda vingar. (källa)