Förtro Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder förtro, varianter, uttal och böjningar av förtro

Förtro synonym, annat ord för förtro, vad betyder förtro, förklaring, uttal och böjningar av förtro.

Vad betyder och hur uttalas förtro

Förtro uttalas för|tro och är ett verb förtrodde, förtrott, förtrodd n. förtrott, pres. förtror.

Förtro betyder:

Ordformer av förtro

Aktiv

förtro
infinitiv
förtror
presens
förtrodde
preteritum
förtrott
supinum
förtroende
presens particip
förtro
imperativ

Passiv

förtros
infinitiv
förtros
presens
förtroddes
preteritum
förtrotts
supinum

Perfekt particip

förtrodd en
~ + subst.
förtrott ett
~ + subst.
förtrodda den/det/de
~ + subst.

Förtro är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet förtro

  1. Vanfrejd, den minskning i ära med därav följande minskning i medborgerliga rättigheter och förmåner, vilken är förbunden med begåendet av skamliga eller nesliga förbrytelser (jfr Infami). Före tillkomsten av 1864 års strafflag var det ofta svårt att säga, om ett brott medförde denna påföljd eller ej. I samband ändrade man lagen till Förlust av medborgerligt förtroende. Syftet var tvådelat. Dels att visa ogillande av brottet, dels att utestänga personer som inte ansågs lämpliga till viktiga poster. Prästerskapet, vilket det ålåg att i prästbetygen meddela uppgifter om personers frejd, följde därvid utan vidare de förteckningar, som lämnades detsamma av domstolarna på personer, vilka begått sådant brott, att de inte utan enskilt skriftermål fick begå Nattvarden. På detta sätt fick emellertid vanfrejdsbegreppet en mycket stor utsträckning. Snatteri, dråp av vållande (vållande till annans död), lägersmål o.s.v. medförde nämligen vanfrejdsanteckning i prästbetyget, och sedan en sådan anteckning en gång kommit dit, kvarstod den för all framtid, så att den ifrågavarande personen aldrig mer kunde få rent prästbetyg. (källa)
  2. Under 1800-talet skärptes en del lagar kring hanteringen av frejdbetygen och de användes vid anställningar och antagningsförfaranden till olika sällskap. Det juridiska begreppet frejd eller "förlust av medborgerligt förtroende" som det kallades på juridikspråk avskaffades år 1918 i Sverige och år 1969 i Finland. (källa)
  3. Den 12-åriga Edda (Anna Wallberg) förlorar sina föräldrar, sin ena hand och förmågan att gå i en bilolycka. På sjukhuset får hon reda på att hon ska få bo hos sin nervösa farbror Robin (Puck Ahlsell) och hans arga fru, Iris (Ing-Marie Carlsson) i det lilla samhället Forslyckan. Hon börjar föra dagbok, som hon döper till Handbok för handlösa, efter att ha sett en manual för sin nya handprotes. Robin och Iris, som driver samhällets bageri, misstolkar Eddas sorg efter sina förluster för att hon skulle vara både döv och stum, och kanske också mentalt handikappad. Snart bryts dock Eddas stilla tillvaro, när 19-årige Hampus, som transporterar bröd till Forslyckans sjukhem, dyker upp. Hampus börjar förtro sig till Edda och det uppstår ett gemensamt intresse dem emellan. Hampus tillbringar en hel del tid i bageriet eftersom Robin är skyldig honom pengar efter en serie misslyckade vadslagningar. (källa)
  4. Förtroende – inom sociologi, en faktor i socialt kapital. (källa)
  5. Om underhuset förlorar förtroendet för premiärministern (vilket det till exempel kan visa genom att väcka och bifalla motion om misstroendeförklaring), är vederbörande av sedvanerätt moraliskt skyldig att antingen avgå eller begära att monarken upplöser parlamentet och utlyser nyval. Monarken kan också söka hitta en premiärministerkandidat som åtnjuter parlamentets förtroende. (källa)
  6. 15 april – Tionde sessionen för Stockholmskonferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa inleds. (källa)
  7. I Sverige användes milstolpar från 1649 års Gästgivarordning till 1890-talet för att markera avstånd längs landsvägar och senare häradsvägar. Genom stormaktstidens ökande centralförvaltning och ökande resande, hade belastningen på allmogens skjutsplikt nått outhärdliga nivåer och en lindring var oundgänglig. Det skedde genom att Kronan införde (och strikt tillämpade) traktamenten och resepenningar till sina ämbetsmän, vilket i sin tur skapade behov av kunskap om avstånd i landet. Tidigare användes landskapsmilar, som skiljde sig från landskap till landskap. Att överge de gamla bekanta och erkända olika landskapsmilarna och övergå till en enda gemensam mil, krävde konkreta och erkända markeringar som kunde vinna allmogens förtroende. Lösningen blev milstolpar, något som funnits i Europa under Romartiden och därefter i Danmark under 1500-talet. Vanligen sattes en större stolpe upp vid varje hel mil, och mindre stolpar som markerade halva och fjärdedels mil. På sina håll sattes två trästolpar upp på helmilplats, en på var sida av vägen. Det är då svensk gammal mil som avses, vilket motsvarade 18000 alnar, alltså cirka 10 688 meter. (källa)
  8. Parlamentarism har sitt ursprung i 1600-talets Storbritannien. Det är ett statsskick som innebär att regeringen (den verkställande makten) är beroende av parlamentets (den lagstiftande maktens) förtroende eller åtminstone acceptans, för att få sitta kvar. Om en regering inte åtnjuter parlamentets förtroende måste den avgå. (källa)
  9. Syftet med Brottsbalkens regler om mut- och bestickningsansvar är såvitt gäller offentliga funktionärer bland annat att hävda myndighetens och myndighetsutövningens integritet, motverka att de offentliga tjänstemännens självständighet äventyras, i möjligaste mån söka eliminera risken för oriktig tjänsteutövning samt bidra till att allmänhetens förtroende för myndigheterna upprätthålls. (källa)
  10. Fyra nyckelord som är viktiga i fältarbetet är förebyggande, frivillighet, förtroende och flexibilitet. Fältarbetet syftar till stor del till att vara förebyggande snarare än akutstyrt och reaktivt. Frivilligheten i kontakten mellan ungdom och fältarbetare utgör en viktig grund i skapandet av en god relation, även om fältarbetare också figurerar i situationer som inte alltid kan betraktas som frivilliga för ungdomen. Att skapa förtroende är a och o för fältarbetaren – speciellt som kontakten oftast är frivillig - samtidigt som fältarbetaren också måste ta sitt ansvar som vuxen och myndighetsperson när situationen kräver det. Eftersom fältarbetet bör utgå från ungdomsgruppens egna behov och resurser för att skapa positiva förändringsprocesser krävs det även flexibilitet vid val av arbetsmetoder. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.