Vad betyder och hur uttalas generalstabskarta
Generalstabskarta uttalas gen|er|al|stabs|karta.
Ordformer och varianter av generalstabskarta
Singular
- generalstabskarta
- obestämd grundform
- generalstabskartas
- obestämd genitiv
- generalstabskartan
- bestämd grundform
- generalstabskartans
- bestämd genitiv
Plural
- generalstabskartor
- obestämd grundform
- generalstabskartors
- obestämd genitiv
- generalstabskartorna
- bestämd grundform
- generalstabskartornas
- bestämd genitiv
Generalstabskarta är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet generalstabskarta
Innan dess hade nästan varje land sin egen nollmeridian. I samband med upprättande av generalstabskartan för Sverige 1805 bestämdes exempelvis att nollmeridianen skulle gå genom Stockholms gamla observatorium.
För generalstabskartan bestämdes också att nollmeridianen skulle gå genom Stockholms gamla observatorium. Först den 14 oktober 1884 beslöts på en internationell Meridian-konferens i Washington, D.C. bestående av 25 nationer att nollmeridianen skulle gå genom Greenwich och så är det fortfarande idag. Innan dess hade nästan varje land sin egen nollmeridian.
Lantmäteriet har också – som nationell ortnamnsmyndighet – ett stort ansvar inom namnvården. Detta inrymmer beslut om de flesta av de ortnamn som finns på de av verket utgivna allmänna kartorna, bland annat alla namn i fastighetsregistret. Över huvud taget är ortnamnsvården i Sverige i hög grad knuten till dessa myndigheter och deras föregångare, som i början av 1900-talet inledde ett alltjämt pågående samarbete. Ursprungligen handlade det om att ge ut generalstabskartan med enhetliga principer för namnredovisningen. Vid den tiden saknades regler för hur ortnamnen skulle stavas.
Generalstabskartan är en informell beteckning för det offentliga topografiska kartverk över Sverige som gavs ut från 1859 till 1979. Från 1859 till 1873 benämnt Topografiska Corpsens karta öfver Sverige och därefter Generalstabens karta över Sverige. Verket består av två delar.
10 december 1924 träffade borrförman Albert Pettersson och hans mannar på guldmalm på Fågelmyran tre mil nordväst om Skellefteå i Skellefteå socken. Ett feltryck på Generalstabskartan gjorde att namnet på gruvan, och därmed också på gruvföretaget och orten, blev Boliden och inte Bjurliden, vilket var namnet på hemmanet där fyndigheten hittades. I Bolidengruvan inom Skelleftefältet bröts tidigare malm med hög guldhalt. Boliden är den enda serviceorten i Skellefteå som inte varit egen kommun. Det beror på att samhället ända till 1965 i praktiken var helt styrt av Bolidens Gruv AB. Därefter övergick skötseln av Bolidens samhälle till Skellefteå landskommun.
