Vad betyder och hur uttalas grönbena
Grönbena uttalas grön|bena -n grönbenor.
Grönbena betyder fågel.
Ordformer och varianter av grönbena
Singular
- grönbena
- obestämd grundform
- grönbenas
- obestämd genitiv
- grönbenan
- bestämd grundform
- grönbenans
- bestämd genitiv
Plural
- grönbenor
- obestämd grundform
- grönbenors
- obestämd genitiv
- grönbenorna
- bestämd grundform
- grönbenornas
- bestämd genitiv
Grönbena är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet grönbena
Grönbena (Tringa glareola) är en vadarfågel som tillhör familjen snäppor. Den är en utpräglad flyttfågel som häckar från norra Europa till östra Asien och övervintrar i södra Afrika, södra och sydöstra Asien och i Australien. Under flyttningen uppträder den ofta i mindre flockar vid våtmarker och kustområden.
Till formen påminner grönbenan om en mindre rödbena (Tringa totanus), med långa gulgröna ben, lång smal svart näbb, grå-, beige- och svartspräcklig ovansida, ljus undersida och med ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck. Dess läten är karaktäristiska och på häckningsplats avslöjar den sig ofta då den låter höra sitt varningsläte sittande på en gren.
Den häckar från maj till mitten av juli, främst på fuktig tajga och tundra. Föräldrarna ruvar äggen tillsammans men snart efter kläckningen flyttar honan och efter att ungarna blivit flygga flyttar även hanen. Sist flyttar juvenilerna, vilket sker i slutet av augusti. Grönbenan livnär sig mestadels på insekter och ryggradslösa djur, som den fångar genom att picka med näbben i grunt vatten eller i lerig jord.
Grönbenan är en långbent snäppa med proportioner som en rödbena fast i mindre format och med kortare näbb som är gråsvart. Grönbenan blir mellan 18,5 och 21 centimeter, har ett vingspann på mellan 35 och 39 centimeter och väger 34-98 gram. Den adulta grönbenan har på sommaren en grovt vattrad rygg i grått, vitt och beige. Vintertid har den en liknande dräkt men gråare och med ett mer enfärgat bröst. Den juvenila fågeln har en brunare ton och är finare vattrad på ryggen i beige. I alla dräkter har den ett kraftigt vitt ögonbrynsstreck. Den liknar skogssnäppan (T. ochropus) men är lite ljusare i teckningen, har ganska ljus vingundersida och en suddigare gräns mellan halsens grå och bukens vita fjädrar. Den har också längre ben än skogsnäppan, som i flykten sticker tydligt ut bakom stjärten. Dessa är även ljust gulgröna istället för skogsnäppans grågröna ben.
Grönbenan har ett karakteristisk trestavigt visslande flyktläte på samma tonhöjd, jiff-iff-iff, och varnar med ett energiskt ipp-ipp-ipp-ipp.... Sången framförs i spelflykt och är en snabbt, joddlande ramsa, ty-lylltilylltilylltilyll.... Sången kan även höras i flykten under flytten.
Grönbenan är en utpräglad flyttfågel som häckar från Skandinavien (dock även lokalt i norra Skottland) till östra Asien, Sacha, Tjuktjerhalvön, Kamtjatka, Kommendörsöarna, norra Kurilerna, Sachalin och nordöstra Kina. Den övervintrar i södra Afrika, södra och sydöstra Asien och Australien. De som övervintrar i tropiska Afrika flyttar på bred front över Europa och Mellanöstern, och rastar ofta norr om Medelhavet, speciellt i Italien och Frankrike innan de flyttar över Sahara.
Både under häckningen och flytten uppträder grönbenan nervöst och flyger regelbundet upp och låter höra sitt lockläte. Vid häckningsplatsen avslöjar sig ofta den ena föräldern på varningslätet när den sitter i en buske eller på en trädgren.
Grönbenan livnär sig mestadels på insekter och ryggradslösa djur, som den fångar genom att picka med näbben i grunt vatten eller lerig jord. Huvudfödan utgörs av skalbaggar, sländlarver, vattenskinnbaggar och tvåvingar.
