Insmyga Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder insmyga, varianter, uttal och böjningar av insmyga

Insmyga synonym, annat ord för insmyga, vad betyder insmyga, förklaring, uttal och böjningar av insmyga.

Vad betyder och hur uttalas insmyga

Insmyga uttalas in|smyga och är ett verb (lös eller fast sammansättning), böjs som smyga.

Insmyga betyder:

Ordformer av insmyga

Aktiv

insmyga
infinitiv
insmyger
presens
insmög
preteritum
insmugit
supinum
insmygande
presens particip
insmyg
imperativ

Passiv

insmygas
infinitiv
insmygs
presens
insmögs
preteritum
insmugits
supinum

Perfekt particip

insmugen en
~ + subst.
insmuget ett
~ + subst.
insmugna den/det/de
~ + subst.

Alternativa böjningsformer passiv

insmyges
presens

Insmyga är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet insmyga

  1. På en synod i Autun 670 nämns Benedikts regel såsom enda rättesnöre för klostren, och på de synoder som sammankallades av Karloman och Bonifatius I åren 742 och 743 erkändes dess giltighet för alla såväl munk- som nunnekloster. Men hand i hand med den yttre framgången insmög sig snart en förvärldsligad anda bland benediktinerna. Dels i följd av klostrens lösa förbindelse sinsemellan, dels genom de rikedomar som där alltmera hopade sig genom klostrens och klostergodsens förvandling till vasallskap, vilkas innehavare ofta var världsliga herrar utan sinne för sina kyrkliga plikter och uppgifter, dels och slutligen genom att klostren fritogs från biskoparnas uppsikt (exemtion) och abbotarnas redan i regeln grundade maktställning, vilken ökade ytterligare genom exemtionen, gav den tidigare stränga tukten vika för egenmäktighet och sedeslöshet, och det tidigare varma intresset för kulturen – den materiella såväl som den andliga – höll på att utslockna. Även yttre våld – normandernas och saracenernas angrepp – hotade det västerländska klosterväsendet med undergång. (källa)
  2. Resan gjordes på hästryggen och han visade stort intresse för runstenar. Under färden kom han till Vetlanda socken den 23 maj och noterar två runstenar på kyrkogården. Dagen därpå hade han hunnit till Växjö och gjorde anteckningar om domkyrkan, som året före eldhärjats och vid Linnés besök var "ett bedrövligt spektakel". Han lämnar en beskrivning på S:t Sigfrids kläder. Kalmar nåddes den 28 maj. Han hejdades där av storm men använde tiden till att beskriva kyrkan, som "var täck och ägde sköna skrudar". Den 1 juni landsteg han på Öland och övernattade den 4 juni i prästgården i Resmo för att den 6 juni ha hunnit till Smedby vars kyrka var så sällsam att Linné aldrig sett maken. Han skriver bl.a. att kyrkan med sina små fönster var ganska mörk och kunde snart bringa åhörarna till sömn. Den 7 juni var en söndag och då gick han i kyrkan i Ås. Den 9 juni noterar han runstenar i Sandby och Gårdby. Dagen därpå, då han vistades i orten Runsten, noterar han ännu en runsten, som ansågs vara en av platsens märkvärdigheter. Till Långlöt kom han den 10 juni. Om hela två surbrunnar på kyrkogården står i dagboken: "Vattnet kan drickas av sjukligt folk uti åtskilliga passioner, allenast brunnen blev väl rensad, och man ej alltför kräsmagad fruktade för sådan mineral, som insmugit sig av lik och dödas kroppar". I Bredsätra den 11 juni kommer växtintresset fram och Linné skriver om ödekapellet Kläppinge att på golvet växte Scandix seminbus hispidis. Persnäs nåddes den 12 juni och den 14 juni, som var den fjärde söndagen efter Trinitatis (Trefaldighetsdagen), då han bevistade gudstjänsten i Högby. Han noterar ännu en runsten på kyrkogården. Den 15 juni gick färden till ön Blåkulla, alltså den nuvarande nationalparken Blå Jungfrun, som ligger väster om Öland i norra Kalmarsund. Resan dit blev tydligen besvärlig då en nordlig storm drabbade sällskapet. Linné beskrev i sin reseberättelse öns säregna natur och nämner även de sägner som finns om häxornas färd till ön varje skärtorsdag. Efter tre veckor på Öland avseglade Linné till Gotland. (källa)
  3. Vid sekelskiftet nådde den pietistiska strömningen det egentliga Sverige. På 1690-talet lärde svenska studenter i Halle känna pietismen, och omkring 1700 uppstod pietistiska kretsar dels i Karlskrona, dels i Stockholm, där konventiklar börjande hållas under ledning bland annat av Elias Wolker. Kyrkoledningen utfärdade stränga regeringsedikt mot pietismen 1694 och 1706. Som bekämpare av pietismen gjorde sig särskilt generalsuperintendenten i Greifswald Johan Friederich Mayer känd. Karl XI delgav riksrådet sina farhågor för "åtskilliga svärmeandar, som sig här och där i vårt rike insmyga, de där kallas pietister, sökande utsprida sin villfarande lära". Rådet anbefalldes därför att noga se till "att slika svärmeandar icke innästla sig" i riket samt befalla myndigheterna att bestraffa dem. Rådet ålade därför i sin tur konsistorierna att hålla ett vaksamt öga på den nya rörelsen och vid behov anlita handräckning av världslig myndighet. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.