Vad betyder och hur uttalas jakthorn
Jakthorn uttalas jakt|horn.
Ordformer och varianter av jakthorn
Singular
- jakthorn
- obestämd grundform
- jakthorns
- obestämd genitiv
- jakthornet
- bestämd grundform
- jakthornets
- bestämd genitiv
Plural
- jakthorn
- obestämd grundform
- jakthorns
- obestämd genitiv
- jakthornen
- bestämd grundform
- jakthornens
- bestämd genitiv
Jakthorn är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet jakthorn
Jakthorn är ett bleckblåsinstrument på vilket man vid jakt blåser jaktsignaler och är vanligtvis gjort av mässing.
Jakthorn skall inte förväxlas med jägarhorn, som är ett klafflöst militärt bleckblåsinstrument vilket inom flottan benämnes signalhorn.
Jakthorn är vanligen inte försedda med klaffar och ventiler och kan då bara återge naturtoner. Det kan ha runda eller elliptiska böjningsrundlar. En mindre form av jakthorn kallas Fürst-Pless-horn. Parforcehornet är ett större jakthorn. Jakthornen är de närmste föregångarna till valthornet.
Under forntiden använde jägare lurar av horn eller ben för kommunikation, ibland användes horn från uroxar. Det finns ett jakthorn på Kungliga Livrustkammaren i som enligt inskriptionen är tillverkat av ett horn från Europas allra sista uroxe. Under medeltiden användes olifanten, som har fått sitt namn från det fornfranska ordet för elfenben, vid adliga jakter.
Olika former av jakthorn har kommit att utvecklas, mindre typer av jakthorn, som Fürst-Pless-hornet, har kunnat användas vid jakt av en jägare, medan större typer av jakthorn, som parforcehornet och Trompe de Chasse, främst använts av speciella hornblåsare vid större, välorganiserade former av jakt av den typ som främst bedrevs av furstliga hov, främst på den europeiska kontinenten. Jakthornens användningen har även utvidgats till hyllningssignaler, marscher och andra former av musik.
Numera har den praktiska användningen av jakthorn i huvudsak kommit att ersättas av jaktradion. Andra signalmetoder, som signalskott bör numera ses som nödsignaler. Emellertid anses det, i exempelvis Tyskland, alltjämt så betydelsefullt att ha kunskap om olika jaktsignaler att undervisning härom förmedlas vid jägarutbildningar.
I Tyskland inleds en strävan på 1800-talet att samordna jakthornsmusiken till tonarterna B och Ess. Th. Rode, som var ansvarig för den preussiska jaktmusiken ställer det som krav 1840. Systemet med jaktledningssignaler utvecklades på 1800-talet ur militära ledningssignaler och en banbrytare för detta var Oberstjägermeister Henrich von Pleß(1833-1909), som sedermera gav namn åt det idag vanligast förekommande jakthornet, Fürst-Pless-hornet. Det var ett mycket detaljerat system med signaler för att starta och styra ett drev, kalla på eftersökshundar eller viltvagn, samla jägare, och drevkarlar, mm. Fürst-Pless-hornet är ett mindre jakthorn. Enklare Fürst-Pless-horn har inga klaffar eller ventiler, dessa kan därför bara återge naturtoner.
