Jaktklubb Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet jaktklubb

1. Jaktlag kallas en sammanslutning som bedriver jakt. Ett jaktlag kan vara allt ifrån små informella grupper på 3–6 personer till stora jaktklubbar eller jaktvårdsområden där 20–30 personer ingår. Ett jaktlag kan antingen vara markägare som jagar tillsammans på egna marker eller en/flera grupp/-er som arrenderar en jaktmark eller en kombination av markägare och jaktarrendatorer. Större jaktlag kan antingen organiseras som en förening (både ideell och ekonomisk) med ordförande, sekreterare och kassör eller i bolagsform. En viktig funktion i ett jaktlag är jaktledaren som leder och organiserar jakten samt ansvarar för säkerheten. (källa)
2. På Konungens jaktklubbs hundutställning 1886 visade han två hundar som fick första pris, dessa som kunde ledas tillbaka till Kavlås i Västergötland räknas som rasens stamfar och stammor. Dessa båda hundar var syskon och parades med varandra. De flesta schillerstövare har dem i sin härstamning. I deras härstamning fanns schweiziska stövare och engelsk harrierblod från England med visst inslag från södra Tyskland. Genom målinriktad avel blev rasen snabbt konsoliderad och erkändes som egen ras redan 1907, först av de svenska stövarraserna. Numerärt har den alltid varit ungefär hälften så stor som hamiltonstövaren. Stamboken slöts 1953, men på senare år har rasen gått tillbaka så mycket att man varit tvungen att korsa in serbski gonic och schweiziska stövare för att undvika inavel. (källa)
3. Jägareförbundets stiftades vid ett möte i Stockholm i april 1830. Under andra hälften av 1800-talet bildades ett flertal jaktsällskap i olika delar av landet. Redan 1855 föreslogs en sammanslagning av dessa självständiga jaktsällskap till en gemensam organisation, men det kom att dröja många år innan Svenska Jägareförbundet blev den riksorganisation den är i dag. Vid Stockholmsutställningen 1897 fanns Jägareförbundet representerat tillsammans med Kungliga Jaktklubben i paviljongen Jägarhyddan på Djurgårdsvägen 23 på Djurgården, ritad av arkitekt Fredrik Lilljekvist. (källa)
4. Jaktklubben i Nuuk har en skjutbana för lerduveskytte och skeetskytte. Klubben arrangerar dessutom flera jaktturer om året. Särskilt på sommaren är jakt, fiske i floderna och vildmarken samt segling i det stora fjordsystemet bland de naturliga fritidsaktiviteterna i Nuuk med omnejd. (källa)
5. Med jaktmark menas en jordbruksfastighet eller skogsfastighet. I Sverige är jakträtten kopplad till markägandet och ibland hanterad av ett viltvårdsområde. En markägare är därför även jakträttsinnehavare på sin fastighet. Om markägaren själv inte jagar eller är en juridisk person, till exempel ett skogsbolag kan jakträtten upplåtas mot betalning åt annan person eller en jaktklubb. Sådana jakträttsupplåtelser kallas felaktigt för jaktarrende i folkmun (läs mer under arrende). En jakträttsupplåtelse upprättas med ett kontrakt och ger jaktarrendatorn suverän tillgång till jakträtten i markägarens ställe. I kontraktet ingår ofta att jaktarrendatorn även skall bedriva en adekvat viltvård. En jakträttsupplåtelse av arrendetyp gäller oftast över en flerårsperiod. Av Sveriges c:a 260 000 jägare arrenderar c:a hälften sin jaktmark av skogsbolagen, staten (Sveaskog), stiften m.fl. Den andra hälften jagar på mark de själva eller deras släktingar äger. (källa)
6. 1862 hade nya kommunallagar utformats, vilka tillsammans med den föreslagna lagen om kyrkomöten gav både grund och skäl för den nya riksdagsordningen, till vilken även hörde årliga riksdagar. Under Karl XV:s regeringstid infördes även kommunal rösträtt för kvinnor och friheten ökades på religionens, juridikens och politikens fält. Även lagarna ändrades med bland annat ny strafflag och sjölag. Karl XV är också den kung som har invigt flest järnvägar i Sverige, eftersom landet under hans regeringstid gjorde stora satsningar på infrastruktur och industrialisering. Karl XV grundade 1863 Konungens jaktklubb. (källa)
7. Fredrik Bogislaus Björkenstam var son till ryttmästaren Fredrik August Björkenstam och Augusta Björkenstam, blev elev vid Uppsala högre allmänna läroverk 1870 och avlade mogenhetsexamen där 1876. Han blev efter faderns död 1872 adelsman. Björkenstam var elev vid Karlberg 1879-80, blev underlöjtnant vid Vendes artilleriregemente 1880, studerade vid artilleri- och ingenjörhögskolan 1882-1884 och befordrades till löjtnant 1884. Han blev 1892 chef för AB Stockholms expressbyrå, löjtnant vid Vendes artilleriregementes reserv samma år och kapten i armén 1894. Björkenstam var mycket jaktintresserad, från 1900 ledamot av kungens jaktklubb, där han 1902 blev sekreterare och 1903 ledamot av styrelsen. Han intresserade sig i första hand för fågeljakt med stående hund, även om han prövade på de flesta jaktformer. 1901 företog han en jaktresa till Kaukasien och vintrarna 1903 och 1904 jagade han björn i Karelen, jakter som han sedan kom att skildra olika jakttidsskrifter. Björkenstam blev 1906 hovjägmästare och 1907 ordförande i Svenska jägarförbundets Stockholmsavdelning samt senare samma år förbundets skattmästare. Under 1907 ordnade han även den svenska avdelningen för jakt på Sport- och turistutställningen i Berlin. Under perioden 1909-12 tjänstgjorde han åter med kaptens grad i armén som löjtnant i Vendes artilleriregementes reserv. Björkenstam var även kommissarie för svenska jaktutställningen i Wien 1910 och för svenska turistutställningen i Wien 1911. (källa)