Vad betyder och hur uttalas klosterlöfte
Klosterlöfte uttalas kloster|löfte.
Ordformer och varianter av klosterlöfte
Singular
- klosterlöfte
- obestämd grundform
- klosterlöftes
- obestämd genitiv
- klosterlöftet
- bestämd grundform
- klosterlöftets
- bestämd genitiv
Plural
- klosterlöften
- obestämd grundform
- klosterlöftens
- obestämd genitiv
- klosterlöftena
- bestämd grundform
- klosterlöftenas
- bestämd genitiv
Klosterlöfte är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet klosterlöfte
Jungfrustift (stiftsjungfru) också kallat Jungfrukloster, Jomfrukloster eller Frökenkloster (i Danmark) eller Frauenstift (i Tyskland), var ett sekulärt kloster för kvinnor som inte hade avlagt klosterlöften, oftast ett protestantiskt sådant. Jungfruklostren var till för att ge bostad och försörjning ogifta kvinnor ur adeln som inte hade blivit gifta. Bakgrunden var att det fanns ett överskott på kvinnor ur adeln som inte blev gifta, och att det inte var accepterat för dem att gifta sig med män utanför sin samhällsklass. De kunde därför få sin försörjning och sitt boende på ett jungfrukloster.
Ordens medlemmar var under denna tid uppdelade i tre grupper. Riddarna som antagit klosterlöftena bildade ordens kärna. Den andra gruppen var kaplanerna som inte hade några militära förpliktelser utan istället fungerade som själasörjare för ordensmedlemmarna och dem som bodde på deras territorium. Den tredje gruppen var sergeanterna eller de tjänande bröderna, som antingen kunde ha en militär roll eller arbeta med det administrativa arbetet inom orden.
Sakramentens antal har aldrig behandlats av något ekumeniskt kyrkomöte inom de ortodoxa kyrkorna, och det finns därför inte något officiellt fastställt antal för de ortodoxa sakramenten. Dopet och eukaristin är de två viktigaste. Grekiska hjälpmedel för folkundervisningen under osmansk tid lägger till dessa myronsmörjelsen (som motsvarar konfirmationen), bikten, äktenskapet, ordinationen och de sjukas smörjelse, men den inflytelserike kyrkofadern Thodoros Studiten på 800-talet, menade att även klosterlöftena och begravningsgudstjänsten kunde räknas till sakramenten, vilket John Meyendorff påpekar i Bysantinsk teologi - Historik och lära (Skellefteå 1995).
Lekman som är ansluten till ett kloster men inte (ännu) avlagt de tre klosterlöftena och som delvis följer ordens regler. Kan även kallas tertiar dvs tillhörande "tredje orden" alltså lekmannagrenen av en orden.
Novis (novitiat) kallas den nybörjare som förbereder sig för inträde i ett kloster eller annan kyrklig orden för att introduceras i ordenslivet och pröva sin kallelse som munk eller nunna, det vill säga innan man avlägger klosterlöftena. Noviserna brukar stå under uppsikt av en novismästare eller novismästarinna.
