Vad betyder och hur uttalas konsolidera
Konsolidera uttalas kon|sol|id|era -de.
Konsolidera betyder förstärka genom att förbättra den inre strukturen.
Ordformer och varianter av konsolidera
Aktiv
- konsolidera
- infinitiv
- konsoliderar
- presens
- konsoliderade
- preteritum
- konsoliderat
- supinum
- konsoliderande
- presens particip
- konsolidera
- imperativ
Passiv
- konsolideras
- infinitiv
- konsolideras
- presens
- konsoliderades
- preteritum
- konsoliderats
- supinum
Perfekt particip
- konsoliderad en
- ~ + subst.
- konsoliderat ett
- ~ + subst.
- konsoliderade den/det/de
- ~ + subst.
Konsolidera är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet konsolidera
Den katolska kyrkan tog också mera målmedvetet än tidigare konsten i sin tjänst, och den triumfatoriskt överdådiga, sydeuropeiska barockstilen blev ett viktigt propagandavapen i motreformationens tjänst. Motreformationen lyckades tränga tillbaka reformationen i Mellaneuropa och konsoliderade katolicismen under en stark påvemakt.
Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning). De utgör ett av de ursprungliga indoeuropeiska nomadfolk som i jakt på nya betesmarker invaderade den iranska platån omkring år 3000 f.Kr. och successivt assimilerade den inhemska befolkningen av jägare och samlare. De persiska stammar som hade bosatt sig i närheten av sjön Urmia flyttade söderut och erövrade Persis (Parsa), den moderna provinsen Fars, varifrån de fått sin namn. Dessa löst federerade persiska stammar blev en sammanhållen politisk enhet under Akemeniderna. År 553 f.Kr. störtade Kyros II av Persis kung Astyages av Medien, och konsoliderade därmed perserna och mederna i det mäktiga Persiska riket.
I Nya Testamentet omnämns presbyter (äldste) och hiereus (offerpräst, syftar bland annat på Gamla Testamentets judiska prästerskap). Hiereus används enbart om Jesus, medan presbyter är en beteckning på dåtidens församlingsledare. Vartefter kyrkan växer och sprids kring Medelhavet konsolideras kyrkans organisation och ledarskap. Det kom att innebära att flera funktioner delegeras från biskopen till presbyterna och på 300-talet börjar man på vissa håll i samband med detta använda ordet präst i stället för presbyter.
Allteftersom kungamakten konsoliderades, minskades pärernas makt och anseende. Dock fick de genom Ludvig XIV stadfäst sin sedvanerätt att vid viktiga tillfällen ha säte och stämma i parlamentet (Frankrikes högsta domstol). Genom franska revolutionen 1789 slopades pärinstitutionen, men återinfördes genom den "konstitutionella kartan" 1814, som skapade en pärskammare (chambre des pairs), vars medlemmar utnämndes av kungen för livstid i obegränsat antal förutom kungliga prinsar, som var självskrivna. Napoleon I införde 1815 en pärskammare med ärftliga ledamöter. Julirevolutionen 1830 avskaffade det ärftliga pärskapet, men 1831 fick kungen rätt att inom vissa kategorier av medborgare, dock ej ärkebiskopar och biskopar, utse pärer på livstid. Februarirevolutionen 1848 upphävde även denna pärskammare, och sedan dess är den försvunnen ur Frankrikes statsskick. Från 1875 till 1918 bestod dock senaten delvis av ett visst antal oavsättliga senatorer (sénateurs inamovibles).
Även om likhetstecken inte kan sättas mellan enpartistater och kommunistiska stater (även många icke-kommunistiska auktoritära regimer har förlitat sig på ett enda parti för sin maktställning) kan dessa stater användas som exempel på auktoritära system och hur makten konsolideras till ett monopolparti. Exempel på enpartistater i dag är Folkrepubliken Kina, Kuba, Vietnam, Turkmenistan Syrien, och Demokratiska Folkrepubliken Korea. I flera av dessa länder existerar kandidater som är oberoende eller tillhör mindre partier även om dessa erhåller endast symbolisk representation. Sovjetunionen är ett historiskt exempel på ett berömt enpartisystem, där partiets uppbyggnad motsvarade statsapparaten och översåg denna på samtliga nivåer. Även Tyskland under den så kallade Hitlertiden, Italien under Mussolini samt Portugal under Salazaråren var reella enpartistater under NSDAP, PNF respektive Nationell union.
Enpartisystem är en typ av partisystem som kännetecknas auktoritarianism, där ett parti blir instrumentet för utövandet av den politiska makten i landet även om fler partier (icke oberoende sådana) kan finnas representerade i parlamentet. Även om likhetstecken inte kan sättas mellan enpartistater och kommunistiska stater (även många icke-kommunistiska auktoritära regimer har förlitat sig på ett enda parti för sin maktställning) kan dessa stater användas som exempel på auktoritära system och hur makten konsolideras till ett monopolparti.
Karaktäristiskt för tidigmodern tid är att statsmakterna konsoliderar sig genom att furstar och ståndsförsamlingar stärker greppet om samhället. Absolut monarki inför i flera länder och dess främste företrädare blir den franska kungen Ludvig XIV. Man ser under perioden en situation i Europa där nya tolitära militariserade stormakter utkämpar krig som trettioåriga kriget och spanska tronföljdskriget.
Konsolidera på Engelska
- consolidate
- the company has consolidated its position on the market
