Vad betyder och hur uttalas marmelad
Marmelad uttalas marmel|ad [-a´d] -en -er.
Ordformer och varianter av marmelad
Singular
- marmelad
- obestämd grundform
- marmelads
- obestämd genitiv
- marmeladen
- bestämd grundform
- marmeladens
- bestämd genitiv
Plural
- marmelader
- obestämd grundform
- marmeladers
- obestämd genitiv
- marmeladerna
- bestämd grundform
- marmeladernas
- bestämd genitiv
Marmelad är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet marmelad
Av havtornsbär kan man bland annat göra saft, gelé, marmelad och likör, den förekommer även som smaksättning av sill och glögg.
En jultårta bakas så att fyra snitt skärs upp från hörnen in mot mitten på en kvadratisk smördegsplatta. Marmelad klickas i mitten och de fyra deghörnen vänds in mot mitten så att bakelsen får formen av en stjärna. Om degplattan inte skärs upp så kan den vikas diagonalt hörn mot hörn varmed man får en triangelformad jultårta. En rund degplatta viks på liknande sätt till en jultårta med halvmåneform. Tårtorna kan garneras med florsocker.
Kvitten (Cydonia oblonga) är ett lövfällande träd inom familjen rosväxter och ensam art i släktet Cydonia. Dess frukt är lik ett stort äpple, med fastare fruktkött som bland annat används till marmelad. Kvitten var välkänd i medelhavsregionen redan under antiken. Kvitten är ej att förväxla med den i Sverige mer välkända rosenkvitten som den dock är nära besläktad med.
Man skiljer bland annat mellan sura (se surkörsbär, där klarbär är en sortgrupp) och söta körsbär (se sötkörsbär, även benämnd fågelbär, där odlade varianter kan kallas bigarråer). Man äter körsbäråa, men även som kompott och marmelad, eller i fruktyoghurt och bakverk. Körsbärssäsongen är kort, men körsbär kan konserveras länge genom inkokning eller djupfrysning. Körsbär syltas även och säljs som så kallade cocktailbär, inlagda i sockerlag.
Vanliga pålägg i Norden är ost, skinka, smörgåskaviar, leverpastej, grönsaker, marmelad, messmör, korv eller skivat kokt ägg. Ofta brer man då först ett lager smör eller margarin direkt på brödet. I Norden konsumeras en stor mängd hårdost. Osthyveln, som uppfanns i Norge 1925, har underlättat konsumtionen av ost som smörgåspålägg i Norden. I många andra länder är det vanligt med sylt, mjukostar och andra bredbara pålägg.
Om man använder högkvalitativa och fullmogna frukter krävs en mindre sockermängd. Vid tillverkning av marmelad på aprikoser, plommon och körsbär används ibland dess kärnor för att ge mer smak. Dessa bör dock tillsättas marmeladen när den är nästan helt färdig. I annat fall kan kärnorna få marmeladen att jäsa eller mögla. Om man i sylten tillsätter små mängder kokta äpplen ökar dess fasthet.
Marmelad på Engelska
- marmalade
