Metallarbetare synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas metallarbetare

Metallarbetare uttalas met|all|arbet|are.

Ordformer och varianter av metallarbetare

Metallarbetare är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet metallarbetare

Fridolf Thapper (1899–1974), metallarbetare, ombudsman, socialdemokratisk politiker.

Anna Johansson växte upp i stadsdelen Kortedala i Göteborg, som dotter till Elisabeth och Göran Johansson. Fadern arbetade som metallarbetare på SKF och var bland annat kommunstyrelsens ordförande i Göteborg 1988–1991 och 1994–2009. Hon studerade på gymnasiet i ett och ett halvt år innan hon hoppade av i samband med att hon blev gravid. 17 år gammal flyttade hon hemifrån, till en hyreslägenhet i Kortedala. 1989 födde hon sitt första barn och 1992 sitt andra.

Till en början var Schindler huvudsakligen intresserad av företagets stora ekonomiska möjligheter och anställde judar bara därför att de var billigare än polacker – lönerna vid denna tid bestämdes av den ockuperande naziregimen. Senare började Schindler dock skydda sina arbetare oavsett kostnad. Att fabriken sågs som betydelsefull för Tysklands fortsatta krigföring gjorde det lättare för Schindler att fortsätta hjälpa de judiska arbetarna. Så fort Schindlerjuden (Schindlerjudar) hotades av deportering krävde han omedelbart att det skulle göras undantag för dem. Hustrur, barn – och till och med personer med rörelsehinder – hävdades vara nödvändiga mekaniker och metallarbetare. Vid ett tillfälle kom Gestapo till Schindler och krävde att han skulle lämna över en familj som hade förfalskat sina identitetspapper. Schindler berättade att "Tre timmar efter att de kom in, raglade två Gestapo-män ut från mitt kontor utan några fångar och utan de dokument de krävde när de kom in.".

Windahl var son till bankdirektören Sigurd Windahl och Märta Anderberg. Efter studentexamen 1964 bedrev han universitetsstudier och tog journalistexamen 1970. Han genomgick också en utbildning vid Dramatiska institutet 1971–1972. Han verkade som kritiker i Metallarbetaren samt ingick i redaktionerna för Nuskrift och Konflikt i början av 1970-talet. Senare var han verksam som förlagsredaktör. 1970 författardebuterade han med diktsamlingen En klirrande trängsel, följt av novellsamlingen Konstfiberkvinnan (1971), romanen Det finns mycket (1974), Ersättaren: ett äventyr (1976), romanen Den andra trappan (1980) och Hedersknyffel (1989).