Nomadisera Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet nomadisera

1. På grund av ungrarnas sena ankomst till det nuvarande bosättningsområdet kring Donaus mellersta lopp och deras förfäders långa historiska vandring (från cirka 3000 f.Kr. - 895 eller 896 e.Kr.) är detta folks förhistoria något oklar. En del teorier är föremål för ett ständigt meningsutbyte (till exempel om de äldsta förfädernas möjliga vandringar öster om Ural). Efter att cirka 3000 f.Kr. ha lämnat det gemensamma finsk-ugriska urhemmet förde ungrarnas förfäder ett nomadiserande liv på geografiskt så vidsträckta områden att det är ytterst svårt att följa denna vandring i enskildheter. Den gemensamma ugriska perioden (innan manser och chanter gick sin egen väg) anser man ha förlöpt inom ett skogigt stäppområde, där man livnärt sig på boskapsskötsel kombinerad med jordbruk. I samband med att en torrare klimatperiod inträdde i slutet av bronsåldern, som gav stäppen en ökenartad prägel, tvangs ungrarna antingen att flytta längre norrut eller också att övergå till nomadiserande levnadssätt med boskapsskötsel som huvudnäring. Stammen delades i två delar, av vilka en valde det förstnämnda alternativet, den andra alternativ två. Obugriernas förfäder flyttade norrut för att bevara sitt varierande levnadssätt under det att fornungrarnas förfäder ändrade levnadssätt och blev nomadiserande boskapsskötare. Denna splittring anses ha ägt rum cirka 1000 eller 500-600 f.Kr. Men även häråder delade meningar. (källa)
2. Bland nomadiserande samer var svepkärlet den enda egentliga möbeln i en kåta. Varje vuxen ägde ett svepkärl. Ibland kunde även mindre tillverkas till barn som de hade med sig under flyttningarna. I färdskrinet förvarades där saker som till exempel gehäng, bälten, silver, skedar, kläder och bandgrind. Svepteknik har en viktig plats i samernas hantverkstradition då de är lätta att bära och flytta. En nödvändighet för nomadiserande samer vars redskap och bohag snabbt skulle kunna flyttas till en ny boplats. (källa)
3. Toleransen kan efter dessa år stängas av, detta antas vara den ursprunglig formen av genen, då det får förmodas vara det ursprungliga förhållandet att vuxna individer normalt inte dricker mjölk. Hos vissa individer finns dock en förändring i genens reglerande del som gör att genen för laktas inte stängs av i vuxen ålder. Konsekvensen av detta blir att dessa individer kan tåla relativt höga halter laktos i kosten även i vuxen ålder. Nomadiserade och fastboende människor har sedan 10000–15000 år domesticerat kor för att utvinna mjölk som livsmedel. Efter årtusenden har dessa befolkningar på genetisk nivå med hjälp av evolution gradvis tagit till sig förmågan att upprätthålla tarmens laktasnivåer. Detta kan vara orsaken till att vissa människor kan dricka mjölk efter fem års ålder. Hur vanlig denna genetiska förändring är varierar mellan olika befolkningar. (källa)
4. Stäpp (av ryska степь, step), eller grässavann, är en biom vars ekosystem karaktäriseras av gräsmark eller trädlöst slättland och som har ett torrt klimat. De flesta stäpper är belägna i övergångszoner mellan öken och savann på norra halvklotet, i lä intill en bergskedja och isolerade från havsvindar. Man skiljer ofta mellan grässtäpp och buskstäpp. De stora stäppområdena finns i Centralasien, Mongoliet, Kina och USA. Stora Alvaret på Öland är inte någon egentlig stäpp men det finns växter som påminner om dem som man påträffar i stäppområden. Stäppområden är glest befolkade på grund av det torra klimatet och den magra jordmånen som inte medger jordbruk. Nomadiserande grupper förekommer. (källa)
5. Ordet har använts på olika sätt under olika tider. Ursprungligen betecknade det helt enkelt det område som dominerades av mer eller mindre nomadiserande samer, till skillnad från den odlade bygden. Samerna kallades på den tiden för lappar vilket ledde fram till begreppet Lappmarken. I och med 1673 års lappmarksplakat infördes särskilda förmåner för nybyggare i Lappmarken, och därefter har olika former av särlagstiftning funnits för området. Sedan lappmarksgränsen drogs i mitten på 1700-talet har ordet i allmänhet begränsats till att beteckna landskapen Lappland i Sverige och Lappland i Finland. Det finns emellertid också tillfälliga sammansättningar med ordet lappmark (se nedan under avsnittet Lappmarkens indelning). (källa)
6. Merinofår är en fårtyp välämpad för halvtorra klimat och nomadiserande betesdrift. De är sällskapliga och har en stark flockinstinkt och fungerar bra att hålla i större flockar. De kan på grund av sin sällskaplighet känna sig mindre trygga i mycket små flockar (4-5 djur) än en del andra, mindre sällskapliga, fårraser. (källa)
7. Det svenska odlingslandskapet anses ha utvecklats sedan det nomadiserande svedjebruket efterhand upphörde, med början för cirka sex tusen år sedan. (källa)
8. Vid tiden för saudiernas framträdande på Arabiska halvön på 1700-talet var den i dess inre till större delen bebodd av nomadiserande beduinstammar. Några egentliga statsbildningar fanns inte med undantag av de jemenitiska och omanska områdena utmed Adenviken och Arabiska havet. Arabien räknades politiskt till Osmanska riket. (källa)
9. De nomadiserande fjällsamerna hade i allmänhet stolpbodar vid sina fasta höst- och vårvisten. Njalla är en stolpbod som står på en enda stolpe, bestående av en mer än manshög grov trädstam. Stammen barkades och släthyvlades för att järven inte skulle kunna klättra upp. I njallan kunde därför renkött förvaras från höstslakten tills man kom tillbaka på vårvintern. Ájtte (sydsamiska: "buvrie") är en förrådsbod på fyra stolpar där allehanda utrustning förvarades. För båda bodarna användes en trädstam med uthuggna steg som stege. Denna plockades bort när platsen lämnades. (källa)