Vad betyder och hur uttalas nomen
Nomen uttalas nom|en [nå´-] -et; pl. nomen el. nomina, best. pl. -en el. nomina.
Nomen betyder (språkv.) substantiv o. adjektiv.
Ordformer och varianter av nomen
Nomen är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet nomen
Hos romarna särskilt övergick adoptivsonen fullkomligt till adoptivfaderns familj, fick barnaställning och arvsrätt i förhållande till honom samt antog hans namn, stånd och offertjänst, men bibehöll ändå sitt gamla släktnamn (nomen) med förändrad ändelse såsom ett andra tillnamn (cognomen).
Blomman kan ibland, särskilt vid skymningen, se ut att ge ifrån sig små blixtar. Fenomenet kallas Das Elisabeth Linné-Phänomen (Elisabeth Linné fenomenet) efter Carl von Linnés dotter, Elisabeth Christina von Linné, som var den första att besrkiva fenomenet i sin artikell i Kungliga Vetenskapsakademins Handlingar 1762.
Kasus är en grammatisk kategori för nomen, som markerar dessas funktion i satsen. I första hand gäller det pronomen och substantiv – samt substantiverade former av övriga nomen. I många språk som använder kasus kongruensböjs dock andra nomen, som räkneord och adjektiv (samt adjektiviskt använda particip), med huvudordet. Allra vanligast är denna kasuskongruens hos språk där adjektivattribut i allmänhet placeras efter huvudordet.
Nomen (från latin nomen, "namn", plural: nomina eller nomen) är en term som i grammatisk analys används som hyperonym till flera ordklasser med liknande egenskaper. En synonym till nomina är nominala ordklasser.
