Oppositionell Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder oppositionell, varianter, uttal och böjningar av oppositionell

Oppositionell synonym, annat ord för oppositionell, vad betyder oppositionell, förklaring, uttal och böjningar av oppositionell.

Vad betyder och hur uttalas oppositionell

Oppositionell uttalas op|pos|it|ion|ell [-el´] och är ett adjektiv -t -a.

Oppositionell betyder:

Ordformer av oppositionell

Böjning (i positiv) oppositionell en ~ + subst. oppositionellt ett ~ + subst. oppositionella den/det/de ~ + subst. oppositionelle den ~ + mask. subst.

Oppositionell är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet oppositionell

  1. Ungdomskultur är en ungdomsbaserad subkultur som avviker från samhällets stereotypiska normer och värderingar genom en kulturell yttring. Genom olika symboler, stilar och ritualer markerar man en särskild samhörighet inom gruppen som innefattar en gemensam ställning till utomstående levnadsregler och makthavande institutioner, oftast med en oppositionell yttring. Ungdomskultur förknippas ofta med en typ av konsumtion när det gäller fritidsaktivitet, musik och mode som används som medel för att markera och stärka gruppidentitet. (källa)
  2. FSLN grundades ursprungligen år 1961 som Nationella befrielsefronten (FLN), ett resultat av ökad oppositionell verksamhet i student- och ungdomsorganisationer. Nicaragua kontrollerades vid den tiden av familjen Somoza, och många av de tidiga medlemmarna satt flera år i fängelse eller gick i exil. Namnet hade man tagit med inspiration av Nationella befrielsefronten i Algeriet som stred mot den franska kolonialmakten. 1963 ändrades organisationens namn till Sandinistiska nationella befrielsefronten, med anspelning på den nicaraguanske motståndsledaren Augusto César Sandino som i början av 1930-talet ledde kampen mot USA samt landets dåvarande högerregering. (källa)
  3. Från mitten av 1880-talet kom Gunnar Wennerberg i oppositionell ställning till regeringen. Han uppträdde vid 1885 års riksdag mot härordningsförslaget, var vid 1887 års majriksdag en av de skarpaste oppositionsmännen i den konstitutionella frågan om ny eller fortsatt riksdag, och 1888 invaldes han, trots att han var förtroendeämbetsman, i konstitutionsutskottet och blev dess ordförande. (källa)
  4. För övrigt var Sahlstedt verksam inom snart sagt alla områden av svensk kultur och deltog även i psalmbokens reformerande. I dagspressen, framför allt i Dagligt Allehanda, var han en flitig artikelförfattare. Till hela sin läggning oppositionell och polemisk, invecklades han ofta i litterära skärmytslingar. (källa)
  5. Jean Richepin, född 4 februari 1849 i Médéa, Algeriet, död 12 december 1926 i Paris, var en fransk författare och poet, som i sina diktsamlingar tidigt var oppositionell mot de rådande litterära konventionerna. Han var bland annat påverkad av Charles Baudelaire. (källa)
  6. Efter sin skilsmässa från teatern tillhörde Lindeberg från december 1845 till april 1846 redaktionen av tidningen Dagen och visade sig nu starkt oppositionell mot Oscar I (Två år av konung Oscars regering, 1846, omtryck och fortsättning, av artiklar i Dagen). Han återgick 1847 till Aftonbladet. Hans vittra produktion tog de senare åren form av romaner (Junker Carl, 1847, Halfbrodern, 1848, Den oskärade helgedomen, 1849), och hans penna var verksam på många håll, nästan ända till hans dödsdag. (källa)
  7. Lundström har deltagit i framför allt invandringskritisk debatt och uppmärksammats i högerextrema och främlingsfientliga kretsar. Carl Lundström kallar sig själv "oppositionell" och hävdar i en intervju med Svenska Dagbladet att "media alltid förföljt oppositionella". Vidare påstår Lundström att han "aldrig fått förklara sig". Lundström medger även att han är emot invandring. (källa)
  8. Flera faktorer bidrog till att destabilisera det libanesiska samhället: den palestinska flyktingströmmen, Nassers framgång med panarabismen, PLO:s grundande 1965, att all väpnad palestinsk motståndsrörelse i Syrien, Jordanien och Egypten hade slagits tillbaka eller förbjudits, och en tilltagande militant nationalism bland palestinierna. När Svarta september förbjudits i Jordanien 1970, hade de slagit sig ner i södra Libanon, där de svor på att återta Palestina. Detta var i strid emot alla överenskommelser med Libanon om palestiniers aktiviteter. De muslimska libaneserna såg i palestinierna en chans att häva pakten om kvoteringssystemet, genom att använda dem mot de kristna. Motståndare till konstitutionen var också panarabisterna, och den sekulära vänstern som hade kontakter med Sovjetunionen. Därför bildades Front for Progressive Parties and National Forces 1969, en oppositionell muslimsk vänsterkoalition (som senare ombildades till Lebanese National Movement) vilken ville låta utföra en ny folkräkning, och utifrån denna skapa en ny maktfördelning inom kvoteringssystemet som skulle motsvara befolkningsförändringen. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.