Vad betyder och hur uttalas oppositionspolitik
Oppositionspolitik uttalas op|pos|it|ions|pol|it|ik.
Ordformer och varianter av oppositionspolitik
Singular
- oppositionspolitik
- obestämd grundform
- oppositionspolitiks
- obestämd genitiv
- oppositionspolitiken
- bestämd grundform
- oppositionspolitikens
- bestämd genitiv
Oppositionspolitik är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet oppositionspolitik
De interna konflikterna blossade upp igen på 1970-talet. 1972 vann Harry Swartz, ledare för partiets liberala falang, positionen som provinsledare i Transvaal. Hans vinst över den mer konservativa Marais Steyn var ett tydligt styrkebesked från liberalerna. Efter att ha öppet ställt sig bakom krav på demokratiska reformer så uteslöts Swartz och hans närmast förtrogna från partiet 1975, varpå ett stort antal andra medlemmar hoppade av i protest. De bildade Reformpartiet som senare gick samman med Suzmans parti, samt ytterligare ett utbrytarparti från UP, för att bilda Progressiva Federala Partiet. Detta blev början till slutet för UP och en omdaning av oppositionspolitiken i Sydafrika. Stödet för UP, som omorganiserades till New Republic Party (NRP), kollapsade i princip utanför Natal i valet 1977, där bara 10 av 41 mandat behölls. Därmed miste partiet sin ställning som största oppositionsparti till Progressive Federal Party, det tidigare PP.
