Planera Synonymer Betyder Uttal

• förbereda
• koka ihop
• organisera
• planlägga

Hur används ordet planera

1. Trafikverket har nu tillsatt en särskild projektledare som ska leda arbetet med att planera för hur den aktuella vägsträckan ska byggas om. (källa)
2. Om flera människor delar samma begrepp, och dessutom använder samma termer för dem, kan de utbyta erfarenheter genom samtal, planera arbete tillsammans eller berätta historier för varandra. (källa)
3. Planeringsskopa är en bred skopa avsedd att planera ut schaktmassor, sand eller jord med. (källa)
4. Arbetsuppgifterna innebär normalt att planera och leda kansliets/sekretariatets arbete oftast med budgetansvar. Uppgiften kan vara att lägga fram strategier för hur Sverige skall agera eller åtgärda i viss fråga. Anställningen brukar vara tidsbegränsad enligt specialistavtalet för sakkunniga i Regeringskansliet. Uppgiften kräver erfarenhet av arbetsledning, god organisationsförmåga och förmåga att fatta snabba beslut i många gånger komplexa frågor liksom kännedom om statliga beredningsprocesser. (källa)
5. Impulsiviteten kan uppfattas som bestå av delkomponenter. En vanlig tredelning av impulsivitet definieras den som att inneha en uppmärksamhetskomponent (att lätt bli uttråkad), en motorisk komponent (att skrida till handling) och en kognitiv komponent (oförmåga att planera). (källa)
6. I Sverige brukar lovdagarna och studiedagarna i regel planeras så att de bildar längre perioder med sammanhängande ledighet för eleverna. På höstterminen infaller höstlovet i månadskiftet oktober-november. Under vårterminen har eleverna ett sportlov i början av året samt ett påsklov i samband med påsken. Klämdagen efter Kristi himmelsfärds dag är ofta en lovdag för skolelever. Enligt 3 kap. 2§ i Skolförordningen samt 3 kap. §1 i gymnasieförordningen skall läsåret omfatta minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver det får respektive skolledning planera in högst 5 studiedagar. (källa)
7. I Sverige är längre tunnlar för landsvägar och för järnvägar (undantaget tunnelbanan i Stockholm) relativt ovanliga, trots att landet på sina håll är ganska kuperat. Ingenjörer har, i första hand av kostnadsskäl, föredragit att planera infrastrukturen ovan mark. Det är bara i större städer man byggt tunnel för att undvika inlösen av mark och byggnader, till exempel Stockholms tunnelbana, Gårdatunneln och Helsingborgstunneln. De flesta järnvägar i Sverige är byggda före 1930 och på den tiden undvek man i möjligaste mån tunnlar. På en del håll har genvägar byggts i tunnel efter 1950. I Sverige är det något vanligare med tunnlar längs järnvägslinjer än längs vägar. Detta beror på de högre krav som ställs på en järnvägslinje. Sådana kan inte ha lika branta stigningar som en landsväg, och järnvägar ställer högre krav på utformningen av till exempel kurvor. Därför har järnvägstunnlar funnits i Sverige allt sedan järnvägarnas begynnelse. Efter 1990 har nya järnvägar börjat byggas och de har betydligt fler tunnlar på grund av högre krav, tågen ska kunna gå 250 km/h. (källa)
8. En karta är en avbildning av ett geografiskt område, oftast jordytan eller en del därav. Kartan är oftast en schematisk representation av terrängen till skillnad från exempelvis ett flygfoto. Detta åstadkoms av karttecken (symboler) som visar områdets olika terrängegenskaper samt viktiga objekt i avseende på samhälle, kultur och terrängföremål. Hur en karta ser ut och vad som tas med på den beror på vad den ska användas till. Vissa kartor används för att orientera sig, som exempelvis vägkartor eller orienteringskartor. Andra används för att ge överblick eller planera. (källa)