Vad betyder och hur uttalas riksdagsbibliotek
Riksdagsbibliotek uttalas riks|dags|biblio|tek.
Ordformer och varianter av riksdagsbibliotek
Singular
- riksdagsbibliotek
- obestämd grundform
- riksdagsbiblioteks
- obestämd genitiv
- riksdagsbiblioteket
- bestämd grundform
- riksdagsbibliotekets
- bestämd genitiv
Plural
- riksdagsbibliotek
- obestämd grundform
- riksdagsbiblioteks
- obestämd genitiv
- riksdagsbiblioteken
- bestämd grundform
- riksdagsbibliotekens
- bestämd genitiv
Riksdagsbibliotek är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet riksdagsbibliotek
Riksdagsbiblioteket är Sveriges riksdags bibliotek, med uppdrag att i första hand förse riksdagen med goda beslutsunderlag. Det gör Riksdagsbiblioteket till ett typiskt specialbibliotek med inriktning på samhällsvetenskap, statsvetenskap och juridik. Riksdagsbiblioteket har funnits sedan 1851 och är tillsammans med Riksdagsbiblioteket i Helsingfors ett av få parlamentsbibliotek i världen som är öppet för allmänheten.
Till en början var åtgärden tänkt att gälla två veckor i taget, men med undantag för riksdagens högtidliga öppnande i september 2020 kom den att gälla hela kalenderåret 2020 och fortsätter att gälla våren 2021. Parallellt med åtgärderna i kammaren har utskottens arbete och riksdagsbibliotekets verksamhet anpassats. Sedan riksmötet 2019/2020 har riksdagen också införde så kallad fri sittning i kammaren.
Med anledning av den pandemi som bröt ut i slutet av 2019 enades riksdagspartiernas gruppledare den 16 mars 2020 om en frivillig överenskommelse att begränsa antalet ledamöter som deltar vid beslut i riksdagens kammare till 55. Antalet ledamöter fördelades så att varken partiernas proportionella andel av mandaten eller majoritetsförhållandena i riksdagen påverkades. Åtgärden kan jämföras med det kvittningssystem som normalt tillämpas i riksdagen. Då riksdagsledamöternas rätt att delta i riksdagens arbete är lagstadgad bygger åtgärden helt på frivillig medverkan från partierna och riksdagsledamöterna. Till en början var åtgärden tänkt att gälla två veckor i taget, men redan från den 15 april enades gruppledarna om en längre förlängning, och arbetssättet kom att gälla under resten av riksmötet 2019/2020. Parallellt med åtgärderna i kammaren övergick även utskotten till distanssammanträde, riksdagsbibliotekets verksamhet anpassades och riksdagen införde så kallad fri sittning i kammaren.
