Riksdagsdebatt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet riksdagsdebatt

1. I trontalet 1930 förutskickades höjningar av spannmålstullar och andra åtgärder för att hjälpa lantbrukarna. Regeringen fick igenom stöd åt mejeriodlingen och betodlingen, man föreslog också höjningar av spannmålstullarna och införande av ett särskilt inmalningstvång. Detta bestod i att en viss mängd svensk brödsäd skulle blandas i det importerade, detta i avsikt att kraftigt stödja de spannmålsproducerande bönderna. Inmalningstvånget antogs av Riksdagen men de höjda spannmålstullarna väckte opposition hos riksdagsvänstern. Under riksdagsdebatten i slutet av maj 1930 gjorde regeringen tullarna till kabinettsfråga och riksdagens avslag fällde Lindmans regering. (källa)
2. Tage Erlander skapade konceptet "Statsministerafton" 1956 och besökte därefter Studentafton 19 gånger. Sedan dess har Sveriges samtliga statsministrar besökt en så kallad "Statsministerafton" minst en gång under sin ämbetsperiod. Tage Erlander skrev i sina memoarer att "Jag förberedde mig mycket noggrant till dessa årligen återkommande Studentaftnar, mera än till någon av de stora riksdagsdebatterna" och Göran Persson sa i dokumentären om Studentafton "If there is such a place - en film om Studentafton i Lund" att "En sån ritual som bär politiken är till exempel finansministerns budgetpromenad från Rosenbad över till riksdagshuset, det kan vara Studentaftnarna i Lund och det kan vara till exempel Riksdagens högtidliga öppnande". Den senaste Statsministeraftonen hölls den 27 april 2015 då Stefan Löfven var gäst. (källa)
3. Den socialistiske agitatorn Hinke Bergegren höll 1910 ett föredrag om barnbegränsning, Kärlek utan barn, och efteråt kunde publiken hämta broschyrer med uppgifter om var preventivmedel fanns att köpa. Det svenska etablissemangets reaktion blev snabb. Några månader senare antog Sveriges riksdag den s.k. preventivlagen: Den som utbjuder, utställer eller förevisar föremål, som är avsett för otuktigt bruk eller till att förebygga följder av könsumgänge döms till fängelse i högst två år. Preventivmedel ansågs leda till både osedlighet och folkminskning. Man hänvisar till Frankrike under riksdagsdebatterna, där propaganda för preventivmedel nyligen hade förklarats vara omoraliskt, opatriotiskt och samhällsfarligt. Frankrike hade dessutom sedan länge Europas lägsta födelsetal. Professor Johan Thyrén förklarade att orsaken till den grekiska och romerska kulturens undergång just hade varit bruket av preventivmedel. Samma förklaring återfinns i Nordisk Familjeboks artikel om "Nymalthusianism", författad 1919 av Pontus Fahlbeck: "I forntiden förde tvåbarnssystemet Grekland och Rom mot undergången. Det torde göra detsamma med vårt folk, därest det blir allmän folksed.". (källa)
4. Brandell blev mest känd då hon som "Opolitiska frun" kåserade riksdagsdebatter och porträtterade politiker från riksdagens läktare. Riksdagsledamoten Ivar Anderson bekräftade att det vid denna tid var något av en utmärkelse att bli karikerad av henne. (källa)
5. Kungen gav i uppdrag åt von Platen att tillsammans med den av regeringen inkallade brittiske kanalbyggaren Thomas Telford att närmare utstaka farleden mellan Östersjön och Vänern. Till Sverige hade Telford kommit på kunglig inbjudan 1806 för att tillsammans med sina ingenjörer leda och genomföra projekteringen av Göta kanal. Det var kanalens initiativtagare Baltzar von Platen som tillsammans med sin övermekanikus Samuel Bagge kommit i kontakt med Telford. von Platen, som inte var utbildad ingenjör, fick sedermera genom en omfattande brevväxling med Telford stöd i det fortsatta kanalarbetet. Von Platen var även ordförande i det 1810 bildade kanalbolaget samt ägnade sig, efter att 1812 ha lämnat statsrådet, helt åt kanalverkets fullföljande och stred i flera riksdagsdebatter mot projektets motståndare, vilka blev allt fler i takt med att kostnaderna steg. Han fick se endast kanalens ena hälft, Västgötalinjen, öppnas för trafik (september 1822). (källa)
6. Emellertid mellankom 1809 års revolution, men då von Platen var en av de mera framträdande bland de s.k. 1809 års män och särskilt nära förbunden med Georg Adlersparre, fick han stöd även av den nya regimen. Ständerna själva tog nu initiativet efter motion av en av von Platens närmaste vänner, biskop Carl von Rosenstein, och sedan 1810 regeringens privilegium beviljats, blev det äskade aktiekapitalet icke obetydligt övertecknat inom loppet av några få dagar. Platen, som invalts i 1809 års konstitutionsutskott och således även kan räknas som en av Sveriges nya statsskicks fäder, inkallades 9 juni 1809 i statsrådet samt utnämndes i samband därmed till konteramiral. Han var även ordförande i det 1810 bildade kanalbolaget samt ägnade sig, efter att 1812 ha lämnat statsrådet, helt åt kanalverkets fullföljande och stred i flera riksdagsdebatter mot projektets motståndare, vilka blev allt fler i takt med att kostnaderna steg. Han fick se endast kanalens ena hälft, Västgötalinjen, öppnas för trafik (september 1822). (källa)
7. Den svenska regeringens bedömning var att särskilt Hjalmarsons uttalanden hade varit en avgörande faktor bakom det sovjetiska beslutet. Därför beslutade regeringen att inte utse Hjalmarson till FN-delegat. Beslutet var dramatiskt eftersom högern hade nominerat Hjalmarson. I vanliga fall brukade regeringen respektera partiernas nomineringar, vilket alltså inte gjordes i detta fall. Kulmen på konflikten nåddes i november när Hjalmarsonaffären blev föremål för häftig riksdagsdebatt. (källa)
8. Ordets ursprung är oklart. Begreppet tillskrivs ofta den franske sociologen Gerard Mermet, men har använts tidigare av andra personer. Till exempel användes det av Erik Hagberg i en Riksdagsdebatt 15 maj 1946. Författaren Vilhelm Moberg använde ordet i en debattartikel i Dagens Nyheter den 14 december 1965, där han kritiserade ett regeringsförslag om presstöd. (källa)
9. I en svensk riksdagsdebatt i andra kammaren den 22 februari 1939 i frågan om judiska flyktingar undan Nazityskland citerade Georg Nyblom (bondeförbundet) en dikt, som han menade var ett tecken på något judiskt och osmakligt. Dikten ("Det är sant, jag har slaktat min moster") visade sig vara en svensk översättning av skämtdikten/mordballaden "Der Tantenmörder" (1902) av Frank Wedekind, vilket klarlades på "Namn och Nytt"-sidan i Dagens Nyheter den 10 mars 1939. Tor Bonnier (den judiska kopplingen) hade översatt dikten som övning i sin ungdom, den utgavs aldrig, men en privat tryckning hamnade ändå som pliktexemplar i Kungliga biblioteket. (källa)
10. Sedan tidningarna publicerat en från läktaren smygfotograferad dikt om löntagarfonderna, skriven av Kjell-Olof Feldt på ett kladdblock under en riksdagsdebatt, införde Bengtsson skärpta regler för journalisters och fotografers arbete i riksdagshuset. (källa)