Samhällsvetenskaplig Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder samhällsvetenskaplig, varianter, uttal och böjningar av samhällsvetenskaplig

Samhällsvetenskaplig synonym, annat ord för samhällsvetenskaplig, vad betyder samhällsvetenskaplig, förklaring, uttal och böjningar av samhällsvetenskaplig.

Vad betyder och hur uttalas samhällsvetenskaplig

Samhällsvetenskaplig uttalas sam|hälls|veten|skap|lig och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av samhällsvetenskaplig

Böjning (i positiv) samhällsvetenskaplig en ~ + subst. samhällsvetenskapligt ett ~ + subst. samhällsvetenskapliga den/det/de ~ + subst. samhällsvetenskaplige den ~ + mask. subst.

Samhällsvetenskaplig är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Andra språk

Samhällsvetenskaplig på Engelska

  • social science

Hur används ordet samhällsvetenskaplig

  1. Historism, ibland skrivet historicism, är den idétradition inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som betonar att alla företeelser måste förstås historiskt och att historiska händelser till sin karaktär är unika (das Einmalige). En förgrundsgestalt inom denna idétratition är den tyske historikern Leopold von Ranke (1795–1886), genom sin påverkan av Johann Gottfried Herder. (källa)
  2. Kandidatexamen kan ges ett förled. Exempelvis ges inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och matematik (ämnen inom den klassiska filosofiska fakulteten) förledet filosofie, och inom teknik teknologie (förkortas fil. kand. respektive tekn. kand.). Teknologie kandidatexamen har stora likheter med högskoleingenjörsexamen. Eventuellt tillförs även ett efterled som specificerar huvudämne, inriktning eller utbildningsprogram, exempelvis "i historia" eller "med samhällsvetenskaplig internationell inriktning". (källa)
  3. Klassidentitet är inom sociologin en subjektiv kategori baserad på individens egen uppfattning om vilken samhällsklass denne uppfattar sig tillhöra. Inom samhällsvetenskaplig forskning gör man ibland en åtskillnad mellan objektiv och subjektiv klass. Objektiv klass avser den klassificering av människor som görs utifrån mått såsom utbildningsnivå, inkomst och bakgrund. Subjektiv klass definieras däremot utifrån en persons upplevda klasstillhörighet, denna kan till skillnad från den objektiva klassen vara helt godtycklig. Exempelvis skulle Carl XVI Gustaf kunna känna sig som en del av en lägre klass än vad han i själva verket tillhör. Enligt denna uppdelning kan en person således objektivt sett tillhöra till exempel överklassen, men subjektivt anse sig tillhöra arbetarklassen. (källa)
  4. Enligt Nils Jareborg är kriminologi en interdisciplinär vetenskap: Under en rubrik samlas naturvetenskapliga, beteendevetenskapliga och samhällsvetenskaplig forskning rörande brottslighet (och annat avvikande beteende), brottslingar (avvikare) och brottsbekämpning. Kriminologer studerar brott och dess konstruktion, strafflagars tillkomst och syften, handlingars kriminalisering, avkriminalisering och legalisering, samhällets reaktion på brott i form av brottsprevention och brottsbekämpning, samt de filosofiska och praktiska aspekterna av hur olika samhällen hanterar och definierar avvikande beteenden och inkapaciteringen av brottslingar och antisociala. Studierna av det ovanstående genomförs i relation till under vilka samhälleliga förhållanden dessa verksamheter sker, samhällets definition av vad ett brott är, lagarnas konstruktion, och metoder för att minska på brottslighetens omfattning avspeglar ett samhälles makthavares syn på icke önskvärda eller farliga beteenden och handlingar å ena sidan respektive önskvärda eller accepterade beteenden och handlingar å den andra. Synen på vad ett brott är förändras i takt med att samhällen förändras eller när den lagstiftande makten ersätts av en annan. (källa)
  5. Kulturgeografi (andra namn på disciplinen är samhällsgeografi eller antropogeografi) är den del av geografin som behandlar mänsklighetens förhållande till jorden. Kulturgeografin är samhällsvetenskaplig, det naturvetenskapliga komplementet är naturgeografi. Kulturgeografin studerar systematiskt samspelet mellan människan och jordytan. Speciellt fokuserar man på att undersöka orsakerna och konsekvenserna av mänskliga aktiviteter ur sociala, kulturella, politiska och ekonomiska perspektiv. Kulturgeografin behandlar inte så mycket de rent fysiska aspekterna på jordens beskaffenhet, men det är omöjligt att diskutera kulturgeografi utan att ta hänsyn till den fysiska miljön där de mänskliga aktiviteterna utspelar sig. Kulturgeografiska studier tar ofta hänsyn till kontextuella förhållanden, såsom bakomliggande strukturer, institutioner, kultur och historia. (källa)
  6. I samtida samhällsvetenskaplig forskning om konstruktion och spridning av teknik och teknologi används begreppet (tekniska) artefakter för att benämna produkter av mänsklig verksamhet som har ett bestämmande inflytande på beteende och sociala relationer, exempelvis tvål, TV-apparater, datorer och mobiltelefoner. Även icke-materiella kulturpåfund, såsom sjudagarsvecka, facility management, osv, kan betecknas som artefakter, för att skilja dem från biologiskt givna mönster samtidigt som man trycker på att det är mänskliga idéer som fungerar som redskap för den samtida kulturen. (källa)
  7. Ett begrepp inom samhällsvetenskaplig teoribildning (praktiker med betoning på "i") som syftar på handlingsmönster i olika sammanhang. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.