Slutstavelse Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder slutstavelse, varianter, uttal och böjningar av slutstavelse

Slutstavelse synonym, annat ord för slutstavelse, vad betyder slutstavelse, förklaring, uttal och böjningar av slutstavelse.

Vad betyder och hur uttalas slutstavelse

Slutstavelse uttalas slut|stav|else och är ett substantiv.

Ordformer av slutstavelse

Singular

slutstavelse
obestämd grundform
slutstavelses
obestämd genitiv
slutstavelsen
bestämd grundform
slutstavelsens
bestämd genitiv

Plural

slutstavelser
obestämd grundform
slutstavelsers
obestämd genitiv
slutstavelserna
bestämd grundform
slutstavelsernas
bestämd genitiv

Slutstavelse är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet slutstavelse

  1. Katalex är en ofullständig versfot, bestående av en betonad stavelse, som "saknar" en obetonad slutstavelse. Den saknade stavelsen ersätts med en cesur. Ordet katalex kommer av grekiska katalektikos, av katalegein som betyder 'upphöra'/'att lägga sig', versen går till vila innan det metriska mönstret fullföljts till slut. (källa)
  2. Annat som kan tänkas fungera bra som spondéer är till exempel tvåstaviga sammansatta ord som stolsben och koltrast, där slutstavelserna innehåller någonting att "dröja kvar" lite på vid utläsning, till skillnad från tvåstaviga ord som stolen och sparka, där en liten efterföljande paus kan behövas om de används som tvåstaviga versfötter i till exempel hexameter, där de skall kombineras med daktyler och inte bli "kortare" än dessa, dvs. inte störa rytmen. (källa)
  3. I nutida svenska märker vi inte längre så mycket av skillnaderna mellan olika kasus, men länge hade vi en mycket mer invecklad grammatik än vad vi har nu. Och ännu i dag har vissa ord slutstavelsen -er, som ursprungligen var en nominativändelse, men som nu ingår i rotmorfemet. Det förekommer i adjektiv som "nyter" och "yster" och i substantiv som "dummer", "toker" och "slarver". Annars hittar man lättast gamla nominativformer i äldre texter och sånger. I visan "Goder afton, goder afton" finns en redan i titeln, och i "Staffansvisan" finns raden "Ingen dager synes än". Och relativt nyligen använde Alice Tegnér gärna nominativformer i sina visor, som i "Dansa, min docka, medan du är unger, när du blir gammal, blir du så tunger", och i "Sockerbagaren" finns raderna "Och är du snäller, så kan du få, men är du stygger, så får du gå". I filmen Ronja Rövardotter säger också en av rumpnissarna: "Nu blev det kväller". Dessutom finns det ordpar, där både den gamla nominativformen (som har ändelsen -e) och den gamla ackusativformen (som har ändelsen -a) lever vidare i språket, fast ofta med något olika betydelser: ande/anda, bräde/bräda, flotte/flotta, grädde/grädda, mosse/mossa, timme/timma, ände/ända. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Populärast:

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.