Snett Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder snett, varianter, uttal och böjningar av snett

Snett synonym, annat ord för snett, vad betyder snett, förklaring, uttal och böjningar av snett.

Synonymer till snett

Hur används ordet snett

  1. På senare tid har också en kombination av dessa bägge stämningar, kallad E9/B6 universal, nått en viss popularitet, dock inte i klass med de traditionella dubbelplankorna. Pedalsteelgitarren slog igenom i större skala först när metallurgin hade nått så långt så att det fanns strängar som klarade att spännas och slackas åtminstone ett helt tonsteg utan att bli ostämda efteråt, och detta dröjde långt in på 1950-talet. Andra varianter av steelgitarren är lap steel, som spelas liggande i knät, non pedal steel som oftast spelas stående på stativ och hawaiigitarr (jfr. ukulele) och dobro, som är akustiska varianter som också spelas liggande över knäna. Alla dessa varianter saknar pedaler och har fast stämning i färdiga ackord. Ackordsbyte sker genom att man flyttar spelstålet och ibland också vrider det – lägger det snett över strängarna – och/eller drar i vissa av strängarna. (wikipedia.org)
  2. Häggmispel är en buske eller ett mindre träd, och blir upp till fem meter hög. Arten är ljuskrävande, men tål vind. Som förvildad hittas den ofta i skogsbryn, lövskogar, vägrenar och dungar i anslutning till gårdar. Dess vita blommor sitter i upprätta klasar och kronbladen är 6–10 mm långa, ungefär hälften så breda och omvänt äggrunda i formen. Bladen är strödda, elliptiska till äggrunda och 3–6 cm långa. Bladens kanter är sågade och unga skott är gult till grått ludna undertill. Frukten är rund, 8–10 mm bred och blå till svart i färgen. Fruktens foderblad är riktade snett uppåt och dess spets är täthårig. Till skillnad från flera andra arter i häggmispelsläktet, såsom svensk häggmispel, sen häggmispel och prakthäggmispel, är frukten inte att betrakta som smaklig. (wikipedia.org)
  3. Det förekom även hässjor (som i Lumsheden) som sattes i långa led, vilket gjorde att en krake (krage eller gubbe) kunde bära upp två länk (golv) på var sida. Dessa led kunde innehålla 10-12 golv. Kragar stöttades med två sneda stöttor, som stod ömsom lite snett in från vänster respektive höger för att stadga hässjan i längdled. På kragens pinnar lades sedan horisontellt hässjeroer som man lade höet på. Höet packades på roan, och sedan lades en ny roa på höet. Detta gjordes tills 5-6 lager lagts. Sista lagret kallades för att taka, och var viktigt för att hässjan skulle hålla mot regn och vind. Därför var det bara de mest vana karlarna som gjorde detta. (wikipedia.org)
  4. Filmen handlar om ett gäng tjejer som gillar äventyr som till exempel forsränning och bergsklättring. De tar hellre risker än har tråkigt. Juno (Natalie Mendoza) är ledaren i gruppen, men det är kring Sarah (Shauna Macdonald) det mesta kretsar. Sarah, som miste sin man och sin lilla dotter i en bilolycka börjar, sedan ett år gått, komma tillbaka till ett normalt liv. Nu ska väninnorna samlas, denna gång för att utforska ett grottsystem i USA. Men saker och ting går snett. Grottan rasar samman och de går vilse under jorden. Det är inte bara det kompakta mörkret som hotar dem, det finns också något annat där nere i grottorna – något som är ute efter dem. I skräckens stund skakas gruppen av spänningar och svek och sammanhållningen sätts på prov. Snart hotas de inte bara av det okända utan också av varandra. (wikipedia.org)
  5. Jonosfären är elektriskt ledande och reflekterar därför radiovågor med en frekvens under den så kallade kritiska frekvensen, vilken beror på jonosfärens maximala elektrontäthet (den kritiska frekvensen är den högsta plasmafrekvensen i jonosfären). Även vågor med frekvens över den kritiska kan reflekteras om de utbreder sig snett mot vertikalen. I praktiken innebär detta att långvåg, mellanvåg och kortvåg reflekteras genom brytning (refraktion) i jonosfärens olika skikt (se ovan). Detta möjliggör radiokommunikation i dessa frekvensband, framför allt kortvåg, över långa avstånd (se figur). (wikipedia.org)
  6. När Svenska Kennelklubben (SKK) bildades 1889 började också arbetet med att inventera inhemska hundrastyper för att avgöra vilka populationer som kunde utgöra grunden för självständiga raser. När det gällde älghundarna hann Norge först med att bilda Norsk Dyrehundklubb 1899, och arbeta med det som sedan dess är norsk älghund, grå (gråhund) som modell. Den norska rasstandarden blev riktmärke även i Sverige, trots att man från början märkte att den inte stämde på alla hundar som avsågs. Det var tydligt att det fanns två typer av älghundar, jägmästaren Hugo Samzelius (1867-1918) skrev 1894 i SKK:s tidskrift: "Hos den större var nosen lång, hos den mindre kort och mera sammantryckt. Ögonen stod hos den större, mer vargliknande formen tämligen snett, bakbenen var hos denna hund mera böjda i knäleden, färgen oftast svartgrå." Beskrivningen kompletterades av en annan jägmästare, Karl Fredenberg (1857-1936) som påpekade skillnaderna i kraniets form, bakhuvudet var smalare och nosen "anmärkningsvärt mindre avsmalnande - mera jämnbred". Därmed var den femtioåriga konflikt som benämnts Jämthundskalabaliken igång. (wikipedia.org)
  7. Lågt stöd används för att hålla balansen vid kajakpaddling. Det gör man genom att trycka ifrån med paddelbladets konvexa sida mot vattenytan. Lågt stöd kan exempelvis användas för att förhindra kantring (kajaken slår runt). När man använder lågt stöd ska man tänka på att dra upp paddeln snett framåt, vinkla upp armbågarna och ha raka handleder. Om man vill ta sig upp från ett lågt stöd kan man göra en höftknyck. (wikipedia.org)
  8. Att konjunkturkurvan inte går snett nedåt i all oändlighet, beror på att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunkturer. Efter en tid har företagen sålt ut sina lager och måste börja nyproducera och nyanställa folk. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma vis, svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur. (wikipedia.org)
  9. Koppel (uniform) – en uniformsdetalj i form av ett bälte och en rem snett över bröstet (wikipedia.org)
  10. Med kranbalksvis avses en linje var sida från förstäven till 45 grader tvärs av fartyget, kranbalksvis om styrbord eller babord vid segling kranbalksvis i lovart eller lä, i riktning över bogen kranbalksvis. Denna lägesanvisning används för att ange riktning till föremål under segling. (Motsvarande riktning akterut, alltså 45 grader snett bakåt, kallas på marint språk "låringsvis"). (wikipedia.org)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.